ät rätt med neoekonomin

DNs lågvattenmärke i julhetsen:

Så väljer du rätt vid julbordet för att få full valuta för pengarna:
och ett litet urval:
• Ta lite flera gånger. Sju gånger ska man ta på ett traditionellt julbord.
• Om arbetsgivaren står för kalaset kan du med gott samvete ta vad du vill ha.
• Dyrt: Löjrom, ål, kallskuret vilt, skaldjursrätter och fina ostar.

Jag väntar med spänning på artikeln som förklarar hur mycket jag tjänar på att handla på rea. Och så håller jag tummarna för att jag själv inte ska tvingas skriva samma sorts artikel för SvD.

tjuvlyssnat i matsalen

Våning 6, Mäster Samuelsgatan 56, Stockholm, Sverige

– Är det bragdguldet här idag?
– Vad innebär det?
– Att vi fÃ¥r gratis smörgÃ¥sar.

Grattis Anja.

Skrivet av Kommentarer inaktiverade för tjuvlyssnat i matsalen Postad i bekännelser

blögga om glogg

Råder det glögghysteri i Sverige? På systembolaget på Klarabergsgatan i Stockholm var samtliga glöggflaskor  slutsålda. Det skulle komma mer i eftermiddag lovade  personalen.  Blossa 06  tappades i  50% större upplaga i år och var slutsåld innan första advent. Vad sysslar vi med? Är det så oändligt trendigt att ha glöggkalas eller är det bara ett sätt att komma ovanligt enkelt undan: lägg skivor av grönmögelost på en pepparkaka och värm glöggen i mikron.

P.S. Vetekatten tar 19 kronor för sin saffransstinna lussekatt och 7eleven har vaknat ur sin kattdvala och säljer nu lussekatter för fullt: 59 kronor för 10 stycken. Både godare och billigare tycker jag.

lussekattresan

Redan runt domsöndagen kunde utvalda skåningar skåda Alice frossandes i lussekatter utanför 7eleven på Södra Förstadsgatan. Men när jag försökte mig på samma föreställning i Stockholm tog det stopp. Lussekatterna tycks inte ha hittat sig upp till Stockholm än.

Var är ni? Har ni stannat till i Göteborg på vägen norrut? Jag saknar er!

makronernas återkomst

Nu har jag äntligen sett Marie Antoinette. Den var underbar! Det kändes som hämtat från min gymnasiettid (fast med snyggare mat). Från de snörda champagnekorkarna till pastelliga makronerna, svanformade bakverken och inbundna laxarna gav det tröstaätandet en helt ny dimension. Efter alla filmer om tonåriga killar som finner sig själva och ger sig ut på en roadtrip
a)i en rostig volkswagenskåpbil
b) på motorcykel
var detta väldigt efterlängtat. En annan film som har betydligt mindre att göra med min gymnasietid men som är minst lika bra: Shortbus. Se den!

Kakfoto: Ã…sa Dahlgren

pepparkakan – the movie

Jag ljög tidigare när jag skrev att det blir pepparkaksbakning för tredje året i rad. Det är snarare femte. Första året var temat kanske inte helt dagsaktuellt: en bensinstation och en oändlig mängd parkeringsplatser spritsade med kristyr. Kanske hade bensinpriset åkt berg-och-dalbana under hösten, kanske inte. Vem kan minnas så långt tillbaka?

Ã…ret efter var betydligt mer förankrat i nuet. FrÃ¥n början hade Erik och Erik tänkt göra Paris- Dakar-rallyt, men fÃ¥ngatagandet av Saddam erbjöd pÃ¥ en spännande 3D-lösning. Jag förstÃ¥r fortfarande inte hur Karin och jag kommenterade vÃ¥r samtid genom att göra blåögda elefanter, gröna popcornträd och ett flygande UFO klätt med spindlar…

Allt är mycket ordentligt upplagt på Youtube, men innan jag kommer på hur jag lägger upp videoklippen på bloggen får ni hålla till godo med länkar:
Över alperna med elefanterna

Operation Wolverine

på jakt efter gucamåle

Visst kan jag sakna magasinvärldens glansiga papper men internet är så mycket mer intimt. När jag läser loggfiler känns det som jag har handen i läsarens bakficka.

På bloggen får jag reda på hur läsarna kommit hit (googlat på Feta Damer), vilken tid på dygnet de läser mest (arbetstid) och vems länkar som genererar trafik (tack Lisa för att du hävdar att jag inte är riktigt klok).

På Tasteline tittar jag på hur läsarna söker efter recpet och hur de stavar. Visste ni hur många sätt det finns att stava guacamole på. Här är några favoriter:

gucamåle
guccemole
guaca molle
guacamolo
guacamoule
guaccamol
guaccamole
guaccero
guaccomole
guacemala
guachamole
guackamole
guacumolle
guakemale
guaqemole
guaqomolo

Bond bryr sig inte längre

På lördag blir det Casino Royal på Royal i Malmö och så veganmat på Miso efteråt. Sveriges trevligaste andreredaktör, Niklas Sessler, hade skickligheten nog att bli inbjuden på en förhandsvisning och kunde därmed dela med sig av filmens mest dryckesinspirerande citat:

Bartender: Shaken or stirred?
James Bond: Does it look like I give a damn?

Bilden föreställer V&Ss martini Casino Royal.

brödbakningen gav silver

Kocklandslaget hamnade på en andraplats. Norge vann. Igen. Nå, vi (det borde nog stå de) lyckades åtminstone imponera på danskarna med brödbakningen.

Lagets partytrick bestod av att en timme innan tävlingsmaten skulle vara klar göra ett avbrott, ställa sig på rad vid en bänk och börja baka citronbröd. Bakningen är ny för i år och tänkt som en flört med domarna. Genom att göra det vid tävlingens stressigaste period kunde det svenska laget visa att de är väl förberedda och har en bra teamkänsla.

Brödbakning är det nya chokladprovning. Glöm inte var ni läste det först.

pepparkakor vi minns

För tredje året i rad väljer jag (och några nog utvalda ledarskribenter, filosofer och dyl) att kommentera året som gått per pepparkaksdeg.

Inför årets omgång kommer ett retroperspektiv

(i ordning: lingonris i ett coctailglas, Elvis comeback, Derridas död, Hannibal i Alperna möter ett ufo, Göran och Anitra vid herrgården får besök av King Kong samt slutligen Ingemar och döden.)

smarta ägg

Önskelistan fortsätter. Nu vill jag ha ägg – smarta engelska ägg som jag kan koka utan tidtagning. Ett specialt bläck är tryckt pÃ¥ ägget och framträder när ägget är färdigkokt. Det finns äggförpacknigar för de som föredrar löskokta, medelkokta och hÃ¥rdkokta ägg. Och äggen finns i engelska butiker frÃ¥n och med nyÃ¥r. DÃ¥ för det nÃ¥got gott med sig att D flyttar till Oxford i januari.

GB: fritagen krabba

Lindas kommentar till inlägget om levande djur var för rolig för bli ett gästinlägg. Här är historien om när Linda och L för första gången var i feskekörka 1996 och såg de levande djuren. Då åt Linda inte fisk heller märk väl.

Vid fiskdisken…
L:
Aaagghh…krabban rörde på sig!!!!
Jag: Nähe…
*sekund av misstro tittandes på krabban*
Jag: Aaaaaagghhh den lever ju! Fan de måste ha glömt att döda den!!!!
L till expediten: Hallå!!! Krabban lever!
Expediten: Ja?
Jag: Men hallå…den LEVER!
Expediten med snipig min och göteborgsk uttal: Ja det är ju svårt att få den färsk annars.
L: Menar du allvar?
Expediten: Hrmpf…
Jag och L i kör och med tårar i ögonvrån: Det är synd om krabban! Den måste ju frysa klorna av sig. Är inte lite väl grymt?
Expediten: Kan jag hjälpa nästa!!!
Jag till expediten: En krabba tack! Och jag vill ha den i en låda UTAN is!
Sen fick krabban ett nytt hem i Göteborgs sumpiga hamninlopp. Och där lever den förhoppningsvis *öhm* lycklig än idag…

Gästbloggare Linda Cederberg är bibliotikarie på KI, vegetarian och nyss utmämnd till Årets framtidsspanare. Och ändå har hon energi över att läxa upp mig när jag äter etiskt tvivelaktiga maträtter.