Taggad: te

Hornstulls bästa take away-kaffe

Ditt kaffe & tea i Hornstull
Ditt kaffe & tea i Hornstull

Jag blir lycklig av butiken Ditt kaffe & tea. Affären är smockfull med rawchoklad, obskyra kaffebönor, lyxlakrits, färgglada kaffekapslar, temuggar med katter på, japanska kaffefilter och lösteer. Majoriteten av varorna vill jag inte köpa, men med tanke på det digra utbudet hittar jag ändå alltid något jag vill köpa med mig hem. Generöst med smakprover och små personliga lappar finner jag oemotståndligt.

IMG_0752
Carl Michael bakom disken.

Ska jag köpa take away-kaffe i Hornstull är det hit jag går. Dels är det löjligt billigt, 20 kronor för en liten mugg och 25 för en stor. Dessutom bryggs varje mugg indivituellt och ofta kan jag ha åsikter om vilken böna kaffet ska bryggas på. Längst in i lokalen finns ett rum som rymmer två bord och någon/några barnvagnar med lite god vilja. Ett utmärkt ställe att dra sig undan till när det regnar, eller man vill sitta och jobba i lugn och ro. Självklart har de wifi.

Öppettider och adress hittar du här

Jag skriver inlägg om mina favoritmatplatser i Hornstull. Inläggen täcker caféer, matbutiker, affärer och bagerier.

pepparkaksbak genom tidena

Fördelen med att ha bloggat ett tag är att jag då och då kan fylla ett blogginlägg med tillbakablickar. Lite som Simpsons producenter. Imorgon kommer jag att kommentera året som gått i pepparkaksdeg för 11:e året i rad. Det ni!

Så här har pepparkakskommentarerna sett ut genom tiderna: (årtalen är länkade till bloggposter)

2011

pepparkaksbak_gard-1
Bonden som utökar med giraffadel

2010

img_3547
Tåget som kunde twittra men inte komma i tid.

2009

Go team Edward! Foto: Alice Brax
Go team Edward!

2008

Anders Borg Foto: Alice Brax
Anders Borg

2007

må 2007.12.17 23.38 20071217538
Doris Lessing vinner Nobelpriset.

2006

Zidanes skallning.

2005

Göran och Anitra flyttar ut till herrgården.

2004

Derridas död Foto: Alice Brax
Derridas död

2003

Hawaii Foto: Alice Brax
Hawaii

2002

Hannibal över Alperna. Foto: Alice Brax
Hannibal över Alperna.

en dag på jobbet

När man är ny på en arbetsplats ser man på allting med färska/friska/öppna ögon.

Medsols från vänster:

Titta, vi fick julmust till maten i lunchrestaurangen idag. Kan livet bli bättre.

Våra grannar Lantmännen har inramade trappgubbar.

Symbolen för tevatten i automaten är en tepåse som doppas ner i vatten. I beg to differ!

Vafalls! Sill med balsamico och cashewnötter. Det blev fel på så många plan, inte bara därför att Sånga Säby som driver vår lunchrestaurang har en uttalat svensk profil.

jobbet_idag

kaffekärlek

zoega
Jag är lite svag för Zoega. Dels tvingar de mig inte att välja mellan eko och reko utan har två olika kaffepaket som är både rättvisemärkta och KRAV-märkta. Dels lanserar de ständigt nya smaker, smaker som jag faktiskt gillar.
Senast var det ett grovmalt pressokaffe som passar utmärkt till Davids nyärvd perkolator och nu sitter jag och suktar efter julkaffet med bönor från senaste kaffeskörden i Burundi.
Ska jag sen vara helt ärlig blir jag ännu lyckligare av nyrostade bönor från Johan och Nyström, men det är långt ifrån alltid jag orkar masa mig bort till Mariatorget för att få fatt i det. Och så finns det ju alltid te…

vådan av att vara teälskare

Samtidigt som jag packade för min kanalfärd: regnställ, aftonklänning, kalasbyxor och linnebyxor, funderade jag på om även en liten tekanna eller åtminstone en rejäl tekopp borde finnas med i packningen.
Jag avstod, mest för att inte framstå som säsongens mest excentriska passagerare. Tyvärr ångrade jag så fort jag såg teutbudet (yellow label och smaksatta fruktteer) och koppen (samma som för kaffedrickaren).

I Trosa smet jag in i mataffären och skaffade det ulimata påsteet: grönt så att det fungerar med det halvvarma vattnet som återfinns i termosar, ekologiskt för samvetet och med rejäl chaikryddning för att dölja eventuella kaffetoner från en termos som någon gång innehållit kaffe.

Och mycket mer diskret än att fiska upp en tekanna ur byxfickan varje gång det vankas fika.

en kopp te hos Dag

Fast det blir ganska många koppar om man räknar med alla bryggningar och tesorter.

Skrivet av Kommentarer inaktiverade för en kopp te hos Dag Postad i dryck Taggad

alltid redo (för te)

te-låda

På ett café någonstans i storstaden
– Har du grönt te?
– Ja!
– En fyra grönt te?
– Va?
– En fyra.
– Av grönt te?
– Ah, jag tyckte att du sa Grönstedt. Nej, grönt te har vi inte.
– Hm, ett glas varmt vatten tack
M tar upp en plastförpackning med gröna tepåsar redo att brygga sitt eget te.

nytt favofik på Drottninggatan

Publik Foto: Alice Brax

Jag brukade avsky att fika i stan utanför Vetekattens öppettider. ”Vi kan väl ta en kopp kaffe efter bio” kändes bara ångestladdat. Sen öppnade restaurang Publik upp en lillasyster på bottenvåningen i PUB-huset. De har charmiga öppettider, surdegsbakat bröd, hembakade och ganska erbarmliga småkakor och de raraste 50-tals  konditorimöbler man kan tänka sig. Och så har de massa sorters te. Sånt gillar jag.

Publik Foto: Alice Brax

omvändelse

KyrkteJag vet att det egentligen heter kyrkkaffe, men när jag är med och fixar fikat efter gudstjänsten gör jag mitt bästa för att så många som möjligt ska välja kyrkte.

Isteet var kanske lite för oortodoxt, för den fick trugas för att gå åt. Men färdigbryggt te i kanna kommer stort.

Det börjar finnas en fin liten samling av terelaterat material här.  På sikt kanske det blir en egen blogg.

tyck om te

Tedrickare känner sig sällan hemma i restaurangvärlden. Du ska dricka kaffe för att var intressant. Helst en dubbel espresso. Men jag vill ha mitt te och det ska vara lösblad, bryggt med riktigt varmt vatten och i en stor stor mugg eller allra helst en egen kanna. Ställen i Stockholm som förstår detta är caféet på Kulturhuset som har tekannor med olika sorters te på varmhållning, Brunnsgatan 1 som i och för sig lite ologiskt serverar indiskt te i engelskt kopp bryggt i en japansk kanna. Bäst av alla är Chaikhana i Gamla Stan. Lite som ett te-tempel.

Snart tar jag mig vidare till Göteborg och ska leta bra te-stället där. Rosencaféet brukar inte göra mig besviken.

te ska nog drickas i England

I England innbär ett rikt te-utbud inte att du måste välja mellan Södermalmsblandning och lHimmelska höjder. Du får välja mellan klassiker som Ceylon, Assam, Darjeeling och Lapsang Souchong.

Dessutom går det utmärkt att spendera några pund på lock i silver till Marmite- och Colman’s Mustard-burken.

bland te-amassadörer och te-lådor del 2

M har insett faktum. Det finns för få krogar som erbjuder grönt eller teinfritt te. Därför bär hon med sig ett urval av påsar med grönt te. Twining har förstått att det finns en marknad och tagit fram en liten specialask för ändamålet.

Det är inte bara Twinings som vurmar för tedrickarna. Hos Liptons kan man bli te-ambassadör och belönas med teer i en tjusig cederträlåda mot att man bombaderar bekantskapskretsen med te-älskande sms.

Varför man som te-älskare skulle vilja marknadsföra pås-te förblir en gåta för mig. Kanske skulle jag förstå det bättre om jag var mindre av en te-elitist.

oss tedrickare emellan del 1

Kafé Himlavalvet i Observatielunden har diffrenserade tepriser, påste kostar 20 och lösviktste 23 kronor, inkusive påtår.
Jag betalar med glädje tre kronor extra för lösviktste i en extrastor kopp. Men varför får jag inte välja mellan några neutrala kvalitetsteer?