Taggad: bröllop

carnivorer är ni allihopa

Klänningar, tal och kärlek i all ära, men nu börjar man äntligen prata om ett bröllopsämne som berör: maten!

David undrade vad de serverade vegetarianerna. På vårt bröllop var det veganerna som fick den allra godaste maten. Inte illa Petter!

Men kronprinsessparet tycks inte ha några veganpolare (inte ens Maria Wetterstrand). Ingen av de över 500 gästerna är vegetarianer. Däremot var det några som inte drack alkohol och de fick dricka jättegod 100% blåbär, en dryck jag skulle dricka betydligt oftare om den inte kostade 55:- flaskan.

Desserten, gjord av begåvade Daniel Roos, bestod av rabarber, jordgubbar, vaniljglass och vit choklad. Det kändes som en fantasilöst smakkombination av konditorn som givit oss mariekexglassen. Men nu har jag förstått att innehållet var styrt av brudparets önskemål. Daniel, du är förlåten!

Bröllopstårtan var drygt 60 cm längre än norska kronprinsparets dito. Hoppas att den var lika många centimeter godare. Och om så inte är fallet kan gästerna trösta sig med Daniels tre minidesserter till vickningen. Oh, nu börjar jag bli lite avundsjuk på bröllopsgästerna. Bäst att äta några tröst-after eight och gå och lägga mig.

vi firar pepparkaksdegsbröllop

pepparkaksdegIdag firar vi vår halvårsbröllopsdag med ett Oaxenbesök. Jag hade varken tid eller råd upprätthålla traditionen med ett besök i somras, så det känns extra skönt att komma iväg så här under årets allra sista månad.
Eftersom halvårsdagar inte riktigt räknas av den stora massan finns det inte något material tilldelat för dagen i fråga. Så härmed bestäms att halvårsdagen hädanefter pepparkaksdegsbröllop.
Låter det märkligt? Försök med att sätta in det i en mening.

– Oh, så ni firar guldbröllop, själv har vi inte kommit längre än till pepparkaksdegsbröllop, men se vilken fin och ätbar ring jag fick dagen till ära.

bebodd bröllopstårta

Foto: Audi BengtssonTårtan i sin helhet Foto: Audi Bengtsson

Hur ska en bröllopstårta se ut egentligen? Jag visste att den skulle vara god, så jag frågade Magnus Johansson vilka smakar som gjorde sig bäst med svenska bär: svartavinbär med ljus chokladmousse och mörk chokladtryffel sa han och så blev det. Fast det var Lidköpingskonditorn Emeli som fick göra jobbet. Har man bröllop på tema närproducerat så har man. Dessutom är Emeli väldigt duktig och höjer sig högt över de flesta av stadens konditiorier som fortfarande satsar på säkra kort som prinsesstårta och frukttårta med gelé.

Och det är inte volanger jag har på kjolen, det är norska kransekakor som skymtar fram. Jag minns hur jag sent på natten anförtrodde de överblivna kransarna till min nyblivna makes förfriskade kusiner vilket ledde till att jag inte alls fick äta Norges paradtårta till frukost nästa morgon.

Bröllopstårta med småfolk

Foton: Paulina Westerlind

Vi letade runt en del bland bröllopspar att kröna tårtan med, men inga var roliga nog, eller så var de för roliga. Jag hade gärna hittat ett antikt par någonstans, men det var svårare än jag trott. Sen upptäckte jag den ljuva världen av modelltågsnördar. Jag köpte miniatyrarbetare i skala 1:43 för hutlösa pengar och började bygga min bröllopsarmé.

Bröllopstårta med småfolk

Foto: Paulina Westerlind
Konditor Emeli fick dem i en liten ask och hennes uppdrag blev att låta dem ha något att arbeta med eller sitta på. Det grävs i moussen och pustas på chokladbänkar.

Bröllopstårta med småfolk

Foto: Paulina Westerlind

Och så några bilder från bröllopet. Jag försökte sätta in det här collaget i tidningen, men det finns tydligen en bildpolicy som kräver att det bara är en bild per annons. Man lär sig en massa saker av att gifta sig.

Svanfärd Foto: Paulina Westerlind

Fantastisk bröllopsfotograf: Paulina Westerlind

summerpudding

summerpudding
Helt rätt årstid att laga summerpudding. Vitt bröd, röda bär, socker och mycket bärsaft. Och så en riktigt god vaniljsås till. Den är puddingen är lagad av vår vigselpräst John.

Skrivet av Kommentarer inaktiverade för summerpudding Taggad

femrätters vid kusten

Bloggandet har varit lågprioriterat i bröllopstider. Nu är det hela över och jag har under namnet fru Brax tagit mig in i Italien och färdats nordost mot kusten. Vi befinner oss i nationalparken Cinque Terra. Om bara några veckor kommer här myllra av turister, men än så länge är det befriande lugnt.

Att ha haft en tidigare karriär som kock (eller nuvarade som journalist, eller bara lyckobringandet att vara på bröllopsresa) kan ha sina fordelar. Igår blev vi inbjudna till vår värd på fodelsedagsmiddg.

Han lagar underbar mat. Semitorkade tomater med honungsmelontärningar rullade i bladpersilja var minnesvart. Friterad getost på stekt rosésallad fick beskan att nästan försvinna och munnen att fyllas med en fantastisk kombination av fett och salt. Att vi fick bordssällskap av ett norsk/danskt arkitektprofessorspar som delar Davids intresse för preferenser (eller preferenser for intressen) gjorde livet ännu bättre.

Vår lokala butik är ett kooperativ och hyllorna är fyllda med Coop-varor. När ska vårt lokala Konsum börja ta in Coop-mozarella gjord på buffelmjolk?

back orchard

Fruktgazpacho Foto: Jurek HolzerI ryggsäcken trängs åtta glasflaskor 100%-ig granatäpplejuice och åtta tetrapak av Fontanas tomatjuice. Det vankas fruktgazpacho och kanske även lite ryggmuskler.

Plötsligt börjar jag ångra att jag köpte SJs allra billigaste biljett utan sittplatsreservation.

– Jag förstår att tant har bokat den här platsen, men nu råkar det vara som så att jag släpar runt på en mindre fruktodling, så tant kanske kan sitta någon annanstans? Åtminstone till Skövde.

bröllopskristyr i syd

to 2008.02.28 21.53 20080228676

Viktiga beslut kring bröllopstårtor fattas lämpligast över en Mint Julep på Café le fil du Rasoir i Malmö. Skall vårt äktenskap grundas på sockerkakas-, choklad- eller nötbotten? Och med tvesovling blir möjligheterna oändliga.
Konditorn ville veta vilken temafärg vårt bröllop har. Vet inte om jag har hjärta att berätta att det enda tema vi lyckats uppbåda är närproducerat.

konsten att fota en tomat

Ibland behövs det sex personer för att ta en bild. Så här såg det ut i Tastelines provkök i tisdags.

Slutresultatet kommer i SvDs snygga sommarbilaga 15 juni.
Men bilden nedan eller på fotograf Jureks blogg ger ledtrådar til motivet.

Tack vare sommarbilagan kom jag i kontakt med en fantastisk tomatodlare i Viken, Mats Olofsson. Här är hans tomater och händer. Jag tycker händerna är vackra, han håller inte riktigt med.

Det var så roligt att prata med en person som verkligen brinner för sin produkt, så nu vill jag hitta fler producenter. Framför allt någon som odlar spetskål i Västergötland. Jag har idé till en bröllopsdukning. Förlåt David att du får reda på det via bloggen.

någon som ska gifta sig?

Jag har skådat den andra sidan av Beirut och jag har funnit den rik. Dess namn är Patchi och jag ville aldrig lämna dess närhet. Åtminstone inte utan 1 kilo handinslagen choklad.

Patchi är en internationell kedja av lyxvaruhus med en libanesisk ägare. Den grundades på 70-talet, men inbördeskriget fick ägaren att starta upp filialer i fredligare länder. Bottenvåningen på Pachi i Down Town Beirut är som en blomsteräng av praliner. Godbitarna ligger uppställda på små podier, som förlovningsringar i juvelaskar. Väldigt likt dessertakademiens behandling av svenska bär. Kronjuvelerna var bröllopspralinerna där varje bit var klädd till fest. Orange, lila, grön, rosa och syren. Med spets, paljetter, små broscher, eller tygblommor. Jag har aldrig sett vackrare godis. Och naturligtvis fick man bara köpa minst ett kilo. Inte ens en matjournalist med en stor och viktig blogg fick köpa enstaka bitar för att fota och skriva om. *Puff*

Smått besviken klev jag in i hissen och trycket på 2 – Celebrations. Här möttes jag av en otroligt trevlig expedit som visade runt mig bland färgsprakande porslin. Hon tittade medlidsamt på mig när jag förklarade att i Sverige är allt porslin vitt. Här fanns verkligen alla färger och mönster på tallrikar och fat. Och inte bara diskret på brämen som i Sverige, utan över hela ytan. Och mycket som matchade. Jag fick lära mig att fuccia var höstens modefärg för porslin. Sen förde hon mig vidare till bröllopsrummet. Det grämer mig att jag glömde fråga om brudparen registrera önskelistor, men helt klart gav brudparen bort presenter till bröllopsgästerna, precis som jag är van vid från judiska bröllop. Efter bröllopet kommer babyn förklarade expediten och svepte mig vidare till barnavdelningen. Här var allt hysteriskt sött, och inte ens en barnneutral person som jag kunde göra något annat än le.