Kategori: bekännelser

Bloggens mest läsvärda kategori. Det är här Alice avslöjar sig.

nödmat

Sempers färdiggjorda plättar, microvärmda med hjortronsylt. Det är grejor!

there is no such thing as a free lunch

or is there?

Idag åt jag gratis hela dagen. Fast så bra trodde jag inte riktigt att det skulle vara, så jag började morgonen med en skål müsli i sängen medan jag tittade på ett Buffy-avsnitt på datorn. Frukost nummer två åts på Bloom nära Mariatorget. Personen som bjöd heter Olle och kom med en strålande artikelidé som hållit min hjärna sysselsatt med att leta vinanekdoter resten av dagen.

Lunchen bekostades av ICA-Kuriren och frilansuppdragen serverades á part. Ska skriva mat både för vovve och man.

För att få middag var jag tvungen att ta mig över hela stan. Längst ut på Kungsholmen. Tack för det Arvid Nordquist. Fast då fick jag äntligen komma till Aptit. En fantastisk lokal byggd för att ta emot grupper som vill laga och äta mat. Det kallas aktiv matlagning.

Berringers Jerry Comfort, den inbjudna talaren, öppnade mina ögon för möjligheten att förändra all sorts mat så att den verkligen passar med vinet. Två utmärkta verktyg är citron och salt. You tequila it!

På Aptit lyckades jag med konststycket att dubbelt förolämpa Mikael Mölstad. Inte nog med att jag inte kände igenom honom. Så vad sysslar du med då? När han berättade vad han hette, föredrog jag att koppla samman honom med hans brorsdöttrar, som driver min favoritkrog Röda Kran i Malmö.
Ja, är det du som är Mikael. Då är du ju farbror till Sofia och Maria.
Att han är Sveriges ledande vinskribent kändes onödigt att påtala. Det är det säkert så många andra som säger. Fast jag ser fram emot hans samarbete med Gourmet. White guide. Sveriges bästa (?) krogguide.

redaktör goes freelance

Nu är jag officiellt frilansare. Jag har flyttat in i en lokal vid Davidhallstorg i Malmö med alla mina kokböcker, anteckningar, dataprylar och tidningar. Här ska jag sitta och skriva om mat när jag inte belägrar mig hemma i köket och experimenterar fram skumma recept. Jag delar rum med en fotograf och en sex- och samlevnadsjournalist. Är det bara jag som genast tänker ordet matfotoporr? Nåväl.

vad äter superhjältar?

Jag tänkte ha Super woman-tema pÃ¥ mitt nästa matjobb (och ja, det är en ursäkt för att fÃ¥ mina paljettshort i tryck). Men nu kommer frÃ¥gan: vad äter superhjältar? Kryptonitsoppa, honungsrostade rotfrukter, spenatpaj… Men finns det inget mer spännande. Hjälp mig!

erektion i Finland

Finska Gourmet Club är en timmes njutning. Den är välgjord, rolig, snyggt filmad och full med skickliga skådespelare. Upplägget är enkelt; fem män i Helsingborgs överklass träffas regelbundet i ett privatrum på restaurangen Gourmet Club. Varje gång tar en av dem med sig en hemlig ingrediens till kocken, och sen försöker sällskapet gissa sig till ingrediensen. Äldre män som njuter av mat, en kock med yrkesstolthet, en chokladbrun Jaguar som hela tiden är på väg att bli bortbogserad, erektioner som lyfter täcket på sant serietidningsmanér och en 17” Powerbook med träfanér på locket. Åh!

tack BK

Loneliness and cheeseburgers are a dangerous mix
The comic store guy

mat på vita duken

Filmfestival i Göteborg igen och dags att leta filmer med tema mat. Festivalledningen rekommenderar invigningsfilmen Kocken, dokumentären Den sista måltiden och den finska tvfilmen Gourmet Club. Jag bokar samtliga, och lägger till ytterligare nio filmer. Min helg är räddad. Mot Göteborg!

hummer vs ostron

Jag bestämmer mig för att byta familj efter att ha fått reda på att mina kusiner äter hummer om jularna. Och jag som inte ens fick ostron i år.

det är kolans fel

Jag har gjort kola, och mer kola, och limekola.
Jag har gjort chili- och kardemummamarshmellows, mandelknäck, saffransbullar…
Jag är så trött på julgodis och det är bara början på december.

Godiset ska användas till en plåtning (såklart).
Till Hennes decembernummer nästa år. Men det tycks ta slut i rask takt eftersom det ligger mitt framför mig i tv-soffan. Kanske är det anledningen till att jag håller mig vaken sent på nätterna med datorn som enda sällskap och sen har problem att komma i tid på jobbet på mornarna. Tänker gå och lägga mig nu, och inte äta med limekola. Kanske känns gryningen mindre grusig imorgon. Kanske ska jag börjar mina mornar med en kola.

cookies or poles

kakorSvep plattan runt strängen.
Det är inte lätt att skriva kakrecept. Jag känner mig som ett perverst kakmonster med mina ordval, men hur förklarar man gången för att göra pyttekakor av två nyanser mördeg utan att använda alltför många ord. Nå?!

Sitter och skriver texter och recept till några underbara kakbilder som fotograf Åsa Dahlgren tog i somras. De ska publiceras i Hennes, vilket inte var tänkt från början, så jag funderar på bästa vinklingen för Hennes läsare…

Fördelen med att skriva om kakor är att man inte behöver uppfinna hjulet igen. Det är bara att slå upp ICA-Förlagets Sju sorters kakor och skriva rakt av från ingredienslistan. Förutsatt att man gillar deras recept. Själv dubblar jag sockermängden i deras mördegsrecept.

Mitt skapande ligger istället i hur man formar degen till vackra kakor och det var där jag fastnade i ord som platta och sträng och började tänka på strip poles. (blev osäker på stavningen, så jag gjorde en googlesökning, och med tanke på antalet träffar så stämde det nog).

svartsoppa är inte flytande blodpudding

5 dl gåsblod blir 4 liter soppa. Mörk, mjuk soppa som mättar och smakar lite obestämt sött. Smakar underbart om man låter bli att tänka på vad den är gjord av.

Självklart var den hemmagjord. Gjord av Eva på Ledåsa gård utanför Sjöbo. Tack Eva!

Soppan var väldigt olik min barndoms svartsoppa, serverad på ett skumt gästgiveri i Lidköpingstrakten. Tjock soppa som snabbt stelnade i tallriken och blev till oätliga små berg när man rörde runt med skeden. Men morfar var från Blekinge och han tyckte om det där med gås. Och jag tyckte om att träffa mina släktingar. Men nu är morfar död och vi träffas inte längre och äter gås en gång om året.