hungerspelet och sponsorerna

Hunger_ko– Blir du borta länge, undrade maken.
– Nej, nej, releasefesten för Hunger är bara en timme. Jag är hemma i tid att assistera med läggningen av minst ett barn, lovade jag flott.

Detta är veckan för premiären av magasin som är livsstilsmarkörer. Jag är nyss hemkommen från Södra Teatern och minglet som är avstampet för systertidningen till Filter. På torsdag ska jag till So Stockholm i Kungsträdgården där LRF Media firar tillkomsten av magasinet Äkta Mat. Framåt helgen kan vi hoppas på en bloggpost som jämför de två tidningarna, men just nu får ni hålla till goda med ytligare ting som goodiebaginventering.

Hunger_samarbeten
Alla små papper som trillade ur tidningen när jag började bläddra.

När jag själv på mitten av 00-talet skulle starta mattidning (för Egmont) lärde jag mig att det svåra inte är att fylla tidningen med läsvärt innehåll. Det svåra, gränsande till hopplösa är att fylla den med välbetalda life style-annonser som gjorde att vi alla skulle kunna få lön. I Hunger är 41 av 124 sidor annonser. Inte så mycket jämfört med en modemagasin, men för en nystartad mattidning är det inte illa. City Gross, Granit, Mio, Nespresso,  Naturkompaniet, Svenskt Kött,  Naturskyddsföreningen mfl. har öppnat plånboken.

Dessutom låg det inte mindre än fem papper istuckna i tidningen. Ett var det obligatoriska prenumerationserbjudandet och resten var annonsörerna Ekolådan, Naturskyddsföreningen, Kitchenlab och Södra Teatern.

Goodiebag från Hungers releasefest
Goodiebag från Hungers releasefest

Och så var det goodiebagen. Jag kan fortfarande inte se en goodiebag utan att tänka på påsen från Gourmets 30-års kalas som innehöll påste, fetlösande rengöringsmedel, Lindtchoklad, Kavlis aioli och Doves handkräm. Jag blir mer och mer luttrad på gränsen till oförskämd och på senaste Årets Kock-middagen kunde man sent på natten se mig rota igenom den festens goodiebag, demonstrativt slänga ut sötningsmedlet och undra om jag kunde få byta till mig mer lakrits.

Hungers påse var så välpackad att jag inte kom mig för att titta i den förrän jag kom hem. En DVD med en film med matanknytning som jag gärna vill se (hurra), en spork från Naturkompaniet (strålande till sonens utflyktsmat), en gigantisk tekanna från Granit (jag vet inte riktigt… hade de ett stort restlager?) och fyra stycken fairtrademärkta hälsodrycker som smakar omogen banan (jo men visst). Inte så illa innehåll. Ganska bra i linje med tidningen, utöver tekannan. Har inte de flesta hushåll redan fyllt sin tekannekvot? Den här blev min femte…

hunger_mat
Carola Magnusson hade gjort mingelmaten. Här en pulled vildsvin inslagen i magasinets förstasida.

Hur var tidningen då? Tror ni att jag har haft tid att läsa den OCH blogga om goodiebags? Jag har hunnit titta på Lotta Lundgrens väldigt snygga dekolletage på sidan 26,  läsa Ulrika Brydlings förklaring om halloumins gnisslande på sidan 106 och glädjas stort åt att min journalistmentor Anna Kågström är tidningens redaktör. Jag tecknar min prenumeration i morgon. Nu tänker jag sova.

Barnen sov redan när jag kom hem. Maken hade ockuperat soffan. Informationsdelen av releasefesten var mycket riktigt slut några minuter innan klockan åtta, men mest för att Mats-Eric Nilsson inte pratade mer än några minuter. Sen ägnade jag några minuter åt att hälsa på en oändlig mängd människor, äta två av Carola Magnussons utmärkta vildsvinsburgare samt, tillsammans med Martin Jönsson, försöka hitta ett ex av magasinet. Slutligen gav jag upp och tänkte gå hem tomhänt. Då märkte jag att goodiebags inklusive magasin fanns i garderoben.

Mama’s got a brand new goodie bag.

 

 

5 kommentarer

  1. Jessica

    Hade jag inte så ovanligt svårt för Mats-Eric Nilsson så skulle jag kanske försöka mig på att läsa den men det funkar inte. Han står ju inte bakom artiklar men i alla fall.

  2. Elin

    Ååh vad jag saknar papperstidningar…. Eventuellt sönderlästa recensionsex kan med fördel skickas till Vietnam ;)

  3. Alice

    Maila mig din adress Elin så ska jag se om jag kan optimera antalet tidningar mot maxvikt hos lämpligt transportföretag.

  4. Alice

    Mats-Eric är egentligen helt förtjusande och var en väldigt bra redaktionschef när jag jobbade på SvD. Ge honom en chans till.