porträtt av en svamp

Varje ledig kvadratcentimeter av matbordet är fylld av tunt skivad Karl Johan. Jag har ätit den rå med olivolja och flingsalt. Jag har stekt den i smör och ätit med pasta och lamm. Jag har luktat på den, blivit tårögd när jag skurit riktigt champagnekorksexemplar till svampsiluetter, jag har andats och levt svamp hela kvällen. Tack Dag för att du får mig att bli svampplockare. Och den här gången kommer jag minncas skillnaden mellan kremla och skivling. Kremlor har kort kött.

2 kommentarer

  1. karin

    Jag bodde i Mälardalen 15 år och något jag saknar här nere(Malmö) är turerna i svampskogen. Fast när jag bodde där uppe saknade jag bokskogen, så allting jämnar ut sig.

  2. Pingback: Brax on Food » Blog Archive » min mork, mykologen