Alice pratar matfotokonst

I går morse hade jag fått två meddelanden från olika vänner som uppmanade mig att läsa DN. DN:s skribent Jens Linder hade varit på tävling för kulinarisk fotokonst och fyllde nu ett uppslag om matfotografiets historia.

Svensken Björn Lindberg vann förresten fototävlingen med sin vackra bild av musslor.

Det blir en bra grund när jag själv ska ha Ã¥sikter i ämnet matfotografi pÃ¥ Göteborgs Vetenskapsfestival 28 april kl 18.00. Med bland annat Ulf Wagner – krögare, Susanne Dahlgren – kostekonom och Jörgen Svensson pÃ¥ konstakademin i Trondheim ska jag prata om Bilder av mat eller den designade maten.

Hur betraktar vi mat idag? Det skrivs kokböcker som aldrig förr, samtidigt som marknaden för färdigmat exploderar. Vi inreder våra kök så de liknar restaurangernas samtidigt som våra mikrovågsugnar går varma med Gorbypiroger och panpizza. Är det skillnad på mat och mat? Fungerar maten mer som en status och klassmarkör idag?

Tankar och kommentarer mottages tacksamt.

Och så är årets modefärg tulpanlila

Skrivet av Kommentarer inaktiverade för Alice pratar matfotokonst Postad i media Taggad ,

vad äter superhjältar?

Jag tänkte ha Super woman-tema pÃ¥ mitt nästa matjobb (och ja, det är en ursäkt för att fÃ¥ mina paljettshort i tryck). Men nu kommer frÃ¥gan: vad äter superhjältar? Kryptonitsoppa, honungsrostade rotfrukter, spenatpaj… Men finns det inget mer spännande. Hjälp mig!

sushi och dillkött

SushiGrundsmakerna i japansk mat är väldigt lika de svenska. Sötman, sältan och syran som man hittar i kokt kalv med dillsås återkommer även i det japanska köket. Men japanerna serverar inte sina rätter efter varandra, utan tre, fyra åt gången. Lite som ett smörgåsbord i miniatyr.

saker man inte vill veta om rök

Vill man ha en föraning av vad Sverige har att vänta efter att rökförbudet blir verklighet på landets krogar i sommar räcker det att snegla på Norge. Tidningen Restauratören intervjuar ägarna till nattklubben TigerTiger i Oslo. Rökförbudet gör att gästerna förfestar mer hemma och kommer senare till krogen. Trots det har omsättningen inte gått ner eftersom gästerna dricker mer och snabbare när de inte röker.
Förvånande nog är det lukten som är det största problemet med en rökfriklubb.
– Det luktar slakthus. Folk svettas och fiser när de dansar. Tidigare maskerade röken allt sånt, säger Daniel Linder på TigerTiger.

Skrivet av Kommentarer inaktiverade för saker man inte vill veta om rök Postad i dryck Taggad

love makes you go nuts

En stor påse cashewnötter och en stor påse pinjenötter (provsmakade, så att de garanterat var goda). Det är kärlek. Rosor går nämligen inte att äta, det gör knappt hjärtformad choklad heller.

Skrivet av Kommentarer inaktiverade för love makes you go nuts Taggad ,

Martins Martini Amour

Martini Amour
Blanda 1 cl Parfait Amour-likör och 4 cl gin under överseende av en svart och ilsken krokodil. Glöm inte att sila ut isbitarna.

Skrivet av Kommentarer inaktiverade för Martins Martini Amour Postad i dryck Taggad ,

go georgiskt godis! go gilmore grrls!

Klockan ett på söndagen började flickorna droppa in. Det var dags för det (?) årliga Gilmore Girlsmaratonet. På vardagsrumsbordet fanns ett överflöd av obskyr mat. Ryska söta ostbågar, georgiska valmokringlor, mini-oreos, pringle-chips, en påbörjad chokladkartong från Cacao Sampaka (the invensive kind). Massa massa kaffe (fast nästan alla ville dricka te). I halvlek (varför ger jag mig på sporttermer när jag inte behärskar ämnet) blev det en paus för take-awayinköp. Kinesiskt. Tyvärr fegade vi och gjorde inte en Loralei: att beställa alla kyckingvarianterna på menyn och sen leva på resterna en hel vecka.
*chicken*
Vi har många avsnitt kvar. Nästa gång borde vi ha thanks givingtema och försöka äta fyra eller fem måltider på en kväll. Eller?

Skrivet av Kommentarer inaktiverade för go georgiskt godis! go gilmore grrls! Postad i trend Taggad , ,

ung på nytt

Restaurang Davidshall, lördagkväll, kl 20.10
Alice: Åh, jag ser att ni har en -98 Edelspatz, Nobel late harvest från Stellenbosch. Det låter ju för gott för att inte drickas. Tror du att den passar till manchegoosten?
Servitör: Eh, jo, det tror jag att den gör.
Alice: Va bra, då tar jag den och ost.
Karin: Jag vill ha tapastallriken och… Alice, kan inte du bestämma vilket vin jag ska dricka.
Alice bläddrar i vinlistan.
Alice: Hon vill ha pinotagen från KWV.
Servitör: Och så legitimation.
Alice och Karin: Va?
Servitör: Jag behöver se er legitimation.
Alice visar upp sin legitimation.
Karin: Jag fyller 28 i nästa vecka.
Servitör: Legitimation
Vill du känna dig ung på nytt rekommenderar jag ett besök på Erik Dahlbergsgatan 5. Gärna iförd skinnrock och luvtröja med en rosa gris på.

magical animal


Homer: Are you saying you’re never going to eat any animal again? What about bacon?
Lisa: No.
Homer: Ham?
Lisa: No!
Homer: Pork chops?
Lisa: Dad, those all come from the same animal!
Homer: Heh heh heh… ooh… yeah… right, Lisa.
A wonderful… maaaagical animal.

köttet studsar

Dokumentärfilmer kan vara så olika! Ibland tar filmaren själv allt utrymmet (Michael Moore, Nick Broomfield) och ibland märks de inte alls, som konstnärerna Bigert och Bergström som debuterar (?) med Last Supper. En film om den dödsdömdes sista måltid. Den skulle vara ett inlägg i debatten mot dödsstraff, men min matnördighet gjorde att jag hade svårt att fokusera på något annat än maten. Tänk dig ett bord med en vit linneduk. Släpp ner stora köttstycken, råa fiskar, korvar mot bordet. Sätt filmen på slow motion och se köttet studsa i bordsytan innan det slår sig till ro. Hela filmen är späckad med vackra, smarta, förskräckliga videoinstallationer, som varvas med intervjuer. Det känns som ett helt nytt sätt att göra dokumentär på. Tack, det behövdes.

erektion i Finland

Finska Gourmet Club är en timmes njutning. Den är välgjord, rolig, snyggt filmad och full med skickliga skådespelare. Upplägget är enkelt; fem män i Helsingborgs överklass träffas regelbundet i ett privatrum på restaurangen Gourmet Club. Varje gång tar en av dem med sig en hemlig ingrediens till kocken, och sen försöker sällskapet gissa sig till ingrediensen. Äldre män som njuter av mat, en kock med yrkesstolthet, en chokladbrun Jaguar som hela tiden är på väg att bli bortbogserad, erektioner som lyfter täcket på sant serietidningsmanér och en 17” Powerbook med träfanér på locket. Åh!

tomatröd kostym och snövit kockrock

Filmen Kocken var något av en besvikelse. Det kändes så rätt. Lastfartyg, Kjell Bergqvist, en byssa, kökshierarki. Och visst, det fanns en massa underbara detaljer i filmen. Kjell Bergqvists varierade garderob, Kjell Bergqvists köksinspektion med vit handske på vänsterhanden, Kjell Bergqvists nyansade mustasch lagd med bra konjak från slabben.

Henrik Lundström däremot… Jag var väldigt förtjust i hans rollkaraktär Pierre i Onskan, men som den mesige andrekocken lyckas han inte fylla ut filmens huvudroll. Jag kommer på mig själv i biomörkret med att sitta och planera närmaste väg över till Hisingen där jag ska se nästa film. Men sen dyker Kjell upp i en tomatröd kostym och fångar åter in min uppmärksamhet.

Skrivet av Kommentarer inaktiverade för tomatröd kostym och snövit kockrock Postad i media Taggad

tack BK

Loneliness and cheeseburgers are a dangerous mix
The comic store guy

mat på vita duken

Filmfestival i Göteborg igen och dags att leta filmer med tema mat. Festivalledningen rekommenderar invigningsfilmen Kocken, dokumentären Den sista måltiden och den finska tvfilmen Gourmet Club. Jag bokar samtliga, och lägger till ytterligare nio filmer. Min helg är räddad. Mot Göteborg!