kockbranschen behöver kvinnliga förebilder

Räkna kvinnor på Årets kock

Jag har roat mig med att räkna kvinnor igen. Första gången jag gjorde det offentligt var på Årets Kock 2011, eller snarare 2008. Jag spår att mansdominanser bland de tävlande kommer hålla i sig ett bra tag, men undrar om inte jurysammansättningen har chans att utvecklas snabbare.

Bakgrund
Ungefär lika många män som kvinnor utbildar sig till kockar. Efter några år i yrket är det långt fler män än kvinnor kvar i restaurangköken. Kvinnorna går direkt till storköken eller kommer dit efter några år. Skälen kan vara såväl tradition, som att få jobba dagtid eller den sexistiska stämning som råder i många restaurangkök. Resultatet blir att få kvinnor stannar kvar tillräckligt länge för att bli riktigt skickliga kockar och i sin tur driva egna finkrogar.

Problem
Med få kvinnliga toppkockar finns det få förebilder för kvinnor som vill satsa på sin kockkarriär.

Lösning
Lyft fram framgångsrika kvinnliga kockar så ofta som möjligt.

Bonus
Arbetsplatser med relativt jämn könsfördelning brukar ha bättre arbetsklimat än arbetsplatser som är könsmässigt helt homogena.

Exemplet Årets Kock

Eftersom finalen i tävlingen Årets Kock går av stapeln i morgon tar vi dem som exempel. Årets Kock har gjort punktinsatser för att få fler kvinnliga tävlande. Det går sådär. Själv tror jag på fler kvinnliga förebilder, bland annat i juryn för Årets Kock.

Så ser juryn ut
I år är i snitt 10,5 % av kockarna i juryn* kvinnor. Jag tycker att det borde vara mer. 2013 var snittet 10 % och 2012 21 %. Och detta vore naturligtvis inte Brax on food-aktigt om jag inte tagit tillfället i akt att göra en översikt över de senaste åren. Håll till godo, här är andelen kvinnor i juryn:

JURY 1 JURY 2 Metodjury
År  Kockar  Gästdomare*  Kockar  Gästdomare*
2014  11 %  67 %  11 %  0 %  33 %
2013  20 %  50 %  0 %  67 % 33 %
2012  22 %  0 %  20 %  100 %  33 %
2011  20 %  0 %  11 %  100 %  0 %
2010 13 %  100 %  25 %  50 %  0 %
2009  13 %  100 %  25 %  0 %  0 %
2008  13 % 100 %  13 %  100 %  0 %
2007  14 %  50 %  14 %  50 % 0 %

*Juryn är indelad i två grupper som bedömer en av de båda tävlingsuppgifterna var. Juryn består av såväl kockar som ”gästdomare”.  Gästdomarnas poäng räknas inte.  Om poäng av gästdomare som är kockar räknas eller ej får jag olika besked. Jag återkommer när jag vet mer. Det finns även en metodjury som tittar på de tävlandes mise en place, hygien och handlag i tävlingsköken.

Externa jurymedlemmar sammanslagit från jurygrupp 1 och 2 (där tveksamheter råder om deras poäng räknas eller ej)
2014 Eva Östling Ollén, Margot Janse
2013 Eva Östling Ollén, Elena ArzakHelena Jonsson
2012 Lotta Lundgren
2011 Ewa Björling
2010 Elin Peters, Camilla Läckberg, Helena Donar
2009 Mia Gahne
2008 Camilla Thulin, Lina Wallentinsson, Magdalena Gerger, Maud Olofsson
2007 Alexandra Charles, Kattis Ahlström

Tittar man på juryn i semifinalen är sedan tre år en kvinna, Karin Fransson, med. I uttagningsjuryn, alltså de som läser igenom samtliga inkomna tävlingsrecept, finns en större andel kvinnor:

År Andel kvinnor
2014 19 % Karin Fransson, Malin Söderström, Elisabeth Johansson,
Alexandra Zazzi, Cajsa Johansson
2013 15 % Karin Fransson, Malin Söderström, Ulrika Bengtsson
2012 29 % Karin Fransson, Malin Söderström, Ulrika Bengtsson,
Elisabeth Johansson,  Elin Runudde

 

Hallå där Fredrik Eriksson

Jag ringde upp juryns ordförande Fredrik Eriksson och frågade hur han och hans kollegor tänker när de väljer jury. Han berättar att det är ett angenämt uppdrag eftersom det finns så många oerhört skickliga kockar. Hans vision är att sätta samman en blandad jury. I vårt samtal återvänder han ofta till finalisternas önskningar.
– De tävlande vill ha en namnkunnig jury.
– De vill ha superproffsen, som är deras förebilder, som sina jurymedlemmar.

Utnyttjar inte maktposition
Jag tycker att det finns ett problem med att inte se det ur en vidare synvikel. Juryn i Årets Kock har både en praktisk och en symbolisk betydelse. Årets kock utnyttjar inte den maktposition de har för att öka jämlikheten i branschen. De vill hellre reflektera branschen än att ta chansen att påverka den.

Få kvinnor håller rätt nivå
Jag frågade Fredrik om det är det svårt att hitta kvinnor som vill vara med? Fredrik är medveten om att tävlingen fått kritik för att det sitter få kvinnor i juryn. Enligt honom ligger inte problemet i att kvinnorna inte vill sitta i juryn (och det kan jag bekräfta efter ha ringt runt till kvinnor som gärna skulle vilja vara med) utan att de inte håller rätt nivå. Fredrik vill hitta jurymedlemmar som driver topprestaurangerna eller som har internationell tävlingserfarenhet och konstaterar.
– Det är ont om otroligt skickliga kvinnliga kockar. Därför finns det få att fråga som håller rätt nivå.
– Det är få kvinnor i Sverige som driver krogar av hög klass, det är egentligen bara Karin Fransson.
Däremot har han hopp för framtiden.
–Det finns extremt mycket duktiga tjejer, men de är inte där än.
Sen hamnar vi i en diskussion om hur häftigt det skulle vara om två kvinnor öppnade en restaurang som liknar Lilla Ego och hur begåvad kocken Frida Ronge är.

Andra saker jag funderat på (men inte frågat om)

Kan det vara så att en mansdominerad jury har en preferens för manliga mat? Skulle fler kvinnor i juryn leda till fler kvinnor i final? Eller är manlig mat normen som alla lärt sig uppskatta? Och skulle ett tävlingsuppdrag som sträckte sig över både förrätt, varmrätt och dessert göra att fler kvinnor gick till final? Jag har nämligen sett en del Årets kockar laga dessert och det har inte varit deras starka sida (med några undantag naturligtvis).

Alice bubblare bland nya jurymedlemmar

Carina Brydling, som Oaxens Magnus Ek gärna vill se i juryn
Frida Ronge, som White Guide utsedde till Rising Star 2013
Titti Qvarnström, som White Guide utsedde till Rising Star 2010
Anna Johansson, köksmästare på Sture, som tog sig till final i Årets Kock första gången hon tävlade 2009
Och så vill jag gärna se Elisabeth Johansson i juryn mer regelbundet. Hon är långt mer än en konditor och har ett oerhört utvecklat smaksinne.Och om någon är bra på sensorik är det Lisa Förare Winbladh. Men henne är ju kockarna rädda för ;)

Hjälp mig gärna att komplettera listan genom att skriva i kommentarsfältet.

 

Saker jag gillar

Att fem av kockarna i köket på Oaxen är kvinnor.
Eve Only: nätverket för kvinnliga ledarprofiler inom besöksnäringen
Att Pontus Frithof har fått enorm medieuppmärksamhet av att han coachar fem kvinnor att tävla i Årets kock.

Läs mer:
Fokus: Den osynliga kocken
DN: Ursäkta, var är köksbrudarna?
In the kitchen: Var göms alla kvinnliga kockar
Husmor Lisa: Kvinna och Kock – Är det så svårt?

Och Lisas välformulerade blogginlägg hon skrev efter Årets Kock 2014 där hon modigt går ut och säger att hon skulle sitta juryn om hon blir tillfrågad.

12 kommentarer

  1. Alice

    Kvinnor som suttit i juryn på senare år är:
    Karin Fransson, Malin Söderström, Elisabeth Johansson, Ulrika Bengtsson, Cajsa Johansson och Katja Palmdahl.

    Och i den stora uttagningsjuryn dessutom:
    Alexandra Zazzi och Elin Runudde

  2. Lotta Bonthelius

    Mycket bra Alice! Jag är uppriktigt sagt förvånad att det går så trögt. När vi startade Team Milko 2003 så var ju faktiskt ett av huvudsyftena att skapa och lyfta fram kvinnliga förebilder. Vi lyckades väl med det eftersom några av dem har synts i sammanhanget, t ex Elisabeth Johansson, Anna Arvids (Numera Björlin) som ett tag efter Team Milko var med i Kocklandslaget, Ulrika och Carina Brydling. Carina var också med i Kocklandslaget och Ulrika ledde Juniorkocklandslaget. Elin Runudde har också varit med i jurysammanhang. Men sen då? Varför har inte fler kommit fram? Jag tror att du har rätt i att vi behöver lyfta fram fler kvinnor och att ju fler kvinnor som syns i ÅK och i andra gastronomiska sammanhang ju bättre blir det! Och jag funderar över samma saker som du -och på vilket sätt jag kan ytterligare bidra till att förändra situationen. För jag tänker inte ge upp utan vill verkligen bidra till en förändring. Det vinner vi alla på – och även svensk gastronomi!

  3. Lotta Bonthelius

    Har ett tillägg om faktafel i Fokus artikeln i länken ovan. Team Milko: Krister Dahl uppges ha sagt att han var besviken att ingen från laget sökte till landslaget, vilket jag är säker på att han inte har sagt. Två av kvinnorna i Team Milko gick nämligen till landslaget och en till sökte! Så det var fel! Samt att TM inte var ett landslag utan ett regionalt lag. Och till sist uttrycks det att sponsorn drog sig ur. Nja, det kanske man kan säga, men skälen var enbart ekonomiska eftersom Milko var tvingat att spara på alla fronter. Men på sättet det är skrivet verkar det som om man inte ville sponsra längre, vilket är helt fel! Synd att sådana här gamla felaktigheter cirkulerar, samtidigt som jag är mycket glad att ämnet debatteras. Det behövs verkligen!

  4. Ylva

    När jag jobbade som kock, för drygt 20 år sedan, var jag alltid ensam tjej i det varma köket. Möjligtvis att det fanns någon i kallskänken eller bageriet om det var ett stort ställe. Jo förresten, på ett ställe var det en annan tjej men eftersom hon var på det andra skiftet sågs vi bara när vi bytte kläder. Den sexistiska stämningen var en av anledningarna till att jag började plugga. Numera jobbar jag med mat, fast inte i ett restaurangkök.

    Det jag saknade på den tiden var framförallt två saker: bra ledarskap och nätverk. Om vi börjar med ledarskapet så saknades det bra chefer. Chefer som vågade sätta ner foten och säga ifrån när stämningen blev för penalistisk och sexistisk. Alla som jobbar i ett kök blir ju ganska snart chef över någon/någonting. Det kan vara en rätt, en spis eller några anställda. Många tror också att de är chefer och bestämmer gärna över praktikanter som är för tysta, diskare som inte förstår eller servitörer/servitriser som springer för långsamt eller bara försöker framföra en gästs önskan. Eller över ensamma tjejer för att de är just ensamma tjejer. Det goda ledarskapet är något som man måste prata om och utbildas i redan på restaurangskolan innan man kommer ut på arbetsmarknaden. Och definitivt på de högre utbildningarna. Jag tror det är superviktigt att börja i tid. Statistiken visar ju att det är lika många tjejer som killarna på skolorna, men att det sen ändras snabbt. Hur gör man nu på skolorna?

    Jag saknade också någon annan kvinnlig kock att prata med. Då hade jag kanske förstått att det inte var mig det var fel på, utan restaurangerna och vissa av kockarna. Jag tror att det är mycket enklare idag att skapa nätverk med alla sociala medier. Jag saknade det då men jag vet ju inte om tjejer i köket saknar det nu? Gör ni det så tycker jag ni ska göra något åt saken. Ni skulle kunna få mycket utbyte och stötta varandra, och det skulle säkert inte var svårt att få ekonomiskt bidrag till att få ihop nätverket, utbilda er och åka på studieresor. Eve only verkar jättebra men jag uppfattar det mer för tjejer i ledarskapsposition.

    Ofta anges ju de tuffa arbetstiderna och att tjejer vill skaffa barn som anledning men det tycker jag inte riktigt håller. De flesta skaffar barn runt 30 och fram till dess har man 11 år på sig att lära sig yrket och bygga en karriär. Filip Fastén är ju bara 24 år! När man sedan fått sina gunstlingar är det många som kanske inte vill jobba sena kvällar och då väljer att byta till en dagresturang. Det kanske inte är lika kul och utvecklande för matlagandet men det är definitivt utvecklande på andra plan. Och de är väl fortfarande kockar? När barnen blir äldre kanske de känner sig mogna att hoppa på karriärcirkusen igen? Husmor Lisa är ett exempel och jag vet en annan tjej som är runt 40 och nu håller på att omskola sig från copy writer till kock. Man väljer inte kockyrket för att bli rik eller berömd, det tror bara folk som tittar för mycket på teve. Man väljer att bli kock för man älskar att laga mat.

    Ledarskap och nätverk är två saker. Sen måste vi fortsätta med det som du gör så bra Alice, påpeka för folk i media om den skeva fördelningen i offentliga sammanhang. Och få människor med makt att våga tänka och välja annorlunda.

    Jag tänker ibland att det vore kul att göra en skuggjury till årets kock. Plocka ihop en jury med fler tjejer än killar som också bedömer rätterna (behöver inte vara offentligt ens) och se om de kommer fram till samma resultat? Det kanske är ett sätt att visa att urvalskriterierna för juryn kan vara annorlunda.

  5. Elin

    Läsvärt Alice! Hur ser uppställningen ut på motsvarande nationella tävlingar som Årets Kock i andra matländer? Tävlar kvinnor i andra länder?

    Sen vill jag gärna se lång pappersartikel om arbetsmiljön utifrån Ylva beskriver ovan. Betydligt mer intressant attl läsa än om en kock som uppfinner ännu en smaksatt creme fraiche.

  6. Pingback: Matinspiration vecka 6 2014 | In the Kitchen
  7. Alice

    Ylva, tack för ett väldigt intressant inlägg. Jag skulle gärna vilja samla restaurangmänniskors upplevelser, för att visa på vilken skum arbetsmiljö som fortfarande råder i branschen. Jag håller med om att EveOnly främst är ett nätverk för ledare. Jag vet inte hur många nätverk det finns för unga kockar som är kvinnor. Tipsa mig gärna om ni vet!

    Elin, jag hoppas jag inte gör dig alltför besviken när jag avslöjar att Arla nu lagt ner projektet att låta vinnaren av Årets kock smaksätta en creme fraiche ;) I Sydafrika blev Margot Janse förra året Årets Kock. Hon är kökschef och driver restaurangen the Tasting Room på hotellet Le Quartier Francais.

  8. Anders Öhman

    Intressant att de tävlande ställer krav på hur juryn ska se ut och att man tillmötesgår de kraven. Det finns väl matproffs som inte är kockar som skulle kunna bedöma ur ett annat perspektiv? Erfarna och kunniga foodies som äter på toppkrogarna regelbundet bör ju vara självskrivna.
    Gillar förslaget på att en 3-rätters borde vara obligatoriskt.

  9. Alice

    Tack för medhåll Anders. Jag tror inte de tävlande ställer specifika krav på juryn, snarare att man anpassar juryn efter de tävlandes förväntan, men även det känns omotiverat. Och visst är idén med trerätters bra!