Kategori: bekännelser

Bloggens mest läsvärda kategori. Det är här Alice avslöjar sig.

ska jag sluta äta bananer?

Filmen är över. Dole blev fällda, men överklagade och fick målet nerlagt genom att anklaga motståndarsidan för att ha fabricerat bevis (om jag förstod det hela rätt, det gick väldigt fort i slutet av filmen.)

Att Bananas bara fick en tvåa i betyg känns orättvist. Jag gillade den inte bara föt att den väckte en massa tankar utan även som film.

Nu vill jag veta mer om bananodlingar. Jag köper bara rättvisemärkta och/eller kravmärkta bananer. Men hur odlas de? Vilken mark används för odlingar, hur mycket besprutas en krav-banan? Bäst att gå hem och läsa på, men först ska jag följa live-sändningen från biograf Spegeln i Malmö där regissören och producenten till Bananas intervjuas. Teknikens under!

a tribute to John Hughes

Nej, det är ingen frukostklubb men väl en lunchlådeklubb. Och vi sitter varken och mjällar ner teckningar så att det ser ut när det snöar eller hjälper varandra att ta hål i öronen.

Istället samlas vi varje torsdag nära i en mikro och låter en av gruppens fyra medlemmar utspisa oss andra. Ibland blir det grillsotad lax, andra gånger majssoppa med koriander. Idag blev det rödbetssoppa med kycklingspett. Nästa vecka blir det blinier.

Foto: Julian Duniec

Skrivet av Kommentarer inaktiverade för a tribute to John Hughes Postad i bekännelser

konsten att kombinera två goda ting

Melker (eller hans spökskrivare) hävdar i kokboken ”Hemma hos Melker” att svensken ägnar i genomsnitt sju minuter per dag Ã¥t att laga mat och fyra timmar Ã¥t att titta pÃ¥ tv.

Jag skulle vilja slå ett slag för att laga mat framför tv:n. Bunkar, skärbräda och lökar ställs på soffbordet (hemsnickrat och klätt i oöm kopparplåt). Ett avsnitt av Simpsons senare är en bunke fylld med finhackad lök och den andra med lökskal. Snabb vänta in till köket för att låta löken svettas i riktigt med olivolja. Hittar ett gäng bra tomatkonserver och lite kryddor att röra ner. Ytterligare två Simpsonsavsnitt senare har det hela puttrat ner till en simmig tomatsås. I med lite röda linser och ett uppkok på fem minuter. Sen har jag fått min dos av matlagning och tv-tittande för idag.

tvmatlagning
Och det fungerar lika bra att ersätta Simpsons med deckare och tomatsåsen med småkakor.

svampspillror

Jag tänker inte berätta hur långt vi tog oss för att plocka svamp. Allt jag vill säga är att vi kom hem med korgarna fulla.

Av rönnbär.

Den svamp vi tre och en halv plockare ändå hittade rensades nyss och den ätbara biten (längst bort i bild) är rent ynklig. Så filosofvegitarianen får all svamp medan vi andra äter högrev. Win win!

Mia Öhrn är så smart

– Vilken tur att julmust är alkoholfritt, utbrast Mia när hon fick reda pÃ¥ att mitt (nÃ¥, vÃ¥rt) barn väntas i början av december.

Och årgångsglögg i all ära (clementinsmak i år), det är ju musten jag vill åt. Och till nyår borde hela graviditeten vara över och champagnekonsumtionen vara i full gång.

riktig husman i trist galleria

Att som Aftonblaset ha kontoret i en galleria känns väldigt amerianskt, och inte på det där trevliga HBO-sättet, utan mer som Fox News.
Nå, mitt i globengallerian finns Globen Star som serverar helt acceptabla husmanskostluncher för 80 kronor. Kålpuddingen med kokt potatis och lingon var stabbig men god. Salladsbuffén kändes trygg.

Tre potatismoskulor av fem.

Skrivet av Kommentarer inaktiverade för riktig husman i trist galleria Postad i bekännelser

därför behöver jag ingen koloniträdgård

Långholmens koloniträdgårdar höll öppet hus idag och jag passade på att köpa så mycket bondbönor, plommon, mangons och annat gott som jag orkade bära. Totalt spenderade jag 150 kronor.

Jag gillar att få en massa grönsaker utan att först smutsa ner fingrarna.

strävan efter höst

Här skapas viltmeny med Sveriges hetaste viltkock ( Alice i augustivärme). Jobbet ska gå i Kattis & co i slutet av september och fotas av underbara Anna Huerta och skrivs och stylas av min vän Hedvig von Mentzer.

fika på Nordpolen

I Vara parkerar vi mellan träden, förklarar Maria i telefon. En timme senare fickparkerar en liten röd Renault med grön övningskörningsskylt nära konditori Nordpolen i Vara.
Utöver att vara Varaslättens bästa sockerhåIa inkluderar deras lunch en bakelse och vem kan motstå något sådant.

Lästips om Vara: Den larmande hopens dal av Bengt Andersson om vikten av sockengränser och livet på en landsortstidning. Den ska till stor del ha skrivits på just Nordpolen.