dagen jag köpte krokfjälster

Det händer mycket roligt just nu. Igår var jag pryo på Aftonbladet och var med och publicerade en artikel av Karin Ahlborg.  Idag blev jag utlurad till en rar liten indier vid Norra Bantorget. Matsalen var trång och maten het, precis som det ska vara. Sen försvann jag ner i djupet till Hötorgshallen. På en barstol satt hemlige kocken, aka Mats-Eric Nilsson, och dinglade med benen. Han iaktog folkhavet och antecknade i sitt anteckningsblock. Ny bok på gång?

Själv gick jag med bestämda steg till slaktare G Nilsson och bad att få 10 meter krokfjälster. Det kändes som om det likväl hade kunnat vara ett kodord för ett paket heroin, men jag lovar att så inte är fallet.  Fjälstret ska stoppas med kött och späck och blir till korv. Det finns raka fjälster också, men då får inte korven en lika fin böj.  10 meter räcker till ungefär 6 kilo korv vilket jag hoppas räcker till de tre hushållen som deltar i söndagens korvstoppning hemma hos mig.

Och tack vare Robert vet jag nu att jag kan röka korven hos Muskö rökeri.

4 kommentarer

  1. Lagers tabberas

    Förra året ringde jag ner till Vinn i Stinsen och frågade: Har Ni fjälster.
    -Nä, det tror jag inte, vad är det? fick jag som svar.
    -Korvskinn av naturtarm, svarade jag.
    -Vad äckligt, men vänta, det låter som något charken ska kunna svara på.
    Väntan.
    Hur länge som helst.
    Plötsligt:
    -Hörru Nisse, det är någon galning som vill köpa tarmar att äta, tar du det är du snäll.
    -Hallå!
    -Jo jag underar om det finns fjälster hemma?
    -Ja hörredu, det vete katten, var tror du det skulle ligga i så fall.
    -äh, Du jag ringer till en riktig affär istället, jag står nämligen inte ut med sånt här!
    -Nähä.

  2. Pingback: Brax on Food » Blog Archive » på vift vid Globen