Kategori: restaurang

stjärnregnet som kom av sig – Guide Michelin 2014

20140312-202911.jpg
Foto: Lena Ilkjaer

Det har tisslats och tasslats om stjärnor i veckor. Vilka nya ska få, vem får två och med tanke på att Guide Michelin ska hålla presskonferens i Stockholm så måste det vara ett tecken på att någon krog får tre stjärnor. Och skulle Upper House verkligen gå från noll till två stjärnor som de själva strävat efter?

Men så blev det inte. Stjärnregnet uteblev och hela matsverige pös ihop som en kollapsad sufflé.GM_chock

Det blev några nya stjärnor. Följande krogar belönades med en stjärna:

Sverige
Oaxen Krog, Stockholm
Operakällaren, Stockholm (förlorade stjärnan 2010)
Bhoga, Göteborg

Danmark
Clou, Köpenhamn
Marchal, Köpenhamn
Studio, Köpenhamn

Finland
Ask, Helsingfors
Chef & Sommelier, Helsingfors

Norge
Ylajali, Oslo
Fauna, Oslo

Är glaset halvfullt?

Det är ett fantastiskt nyhetsläge. Sverige har fått tre nya stjärnor samtidigt som de förlorat tre på nedlagda eller omgjorda krogar. Så beroende på om man känner att glaset är halvfullt eller halvtomt så kan man sätta rubriken Göteborg får ny stjärnkrog eller Göteborgs stjärnglans dalar eftersom de förlorat två  (Fond och Kock&Vin har lagt ner och återuppstått som enklare mer lättillgängligare krogar med lägre slutnota för gästen enligt den senaste fun diningtrenden) och bara vunnit en ny stjärna.  Göteborgs nya stjärnkrog är Bhoga. Av GPs uteätare belönad med fyra av fem fyrar. Grattis Niclas Yngvesson och Gustav Knutsson och all personal!

Dessutom kan Göteborg känna sig väldigt stolta eftersom de som enda stad som inte är huvudstad i Skandinavien (inklusive Finland) finns med i guiden. Malmös krogar är säkert synnerligen avundsjuka.

En slocknad stjärna tänds

Och Stockholm har elva stjärnor fördelade på nio restauranger. Att Oaxen äntligen fick en stjärna efter att ha flyttat in till stan var välförtjänt och väntat. [Hurra!] Att Operakällaren äntligen fick tillbaka sin tycker nog de allra flesta är på tiden.

Och så blev det några Bib Gourmand:

Sverige
Oaxen Slip, Stockholm

Danmark
Pluto, Köpenhamn
Rebel, Köpenhamn
Bro, Köpenhamn

Finland
Boulevard Social, Helsingfors
Emo, Helsingfors

Resten av Sverige då?

Men varför är inte Fäviken eller Daniel Berlin med på en enda lista, frågar vän av ordning. Guiden heter Guide Michelin Main Cities of Europe (vilket ju charmigt nog innefattar Göteborg). Från nästa år får Norden en egen sin egen guide av Guiden och då får även krogar utanför storstäderna besök av guidens inspektörer.

Så här sa Michael Ellis, global direktör på Guide Michelin, till ABC idag (översatt från engelska):

Våra inspektörer anser att den nordiska regionen är en av världens mest spännande, dynamiska och nyskapande gastroscener. Framtiden för Norden i allmänhet och Stockholm i synnerhet ser mycket ljus ut.

Den allmänna uppfattningen är att guiden sparar på sina stjärnor inför nästa års mer nischade guide och att det är då Frantzén får tre stjärnor, Esperanto och Oaxen får två, etc. Men…

GM_naiv

P.S. Maken hälsar: Stjärnor är så individuella. Borde vi inte ha en skandinavisk guide som befrämjar hela miljöer? Den skulle kunna heta ”Norrsken”. D.S.

därför går vi från fine dining till fun dining

Att äta på en riktigt bra restaurang i Sverige kostar 500-2000 kronor per person. Inklusive moms men exklusive dryck. Jag tycker att vatten är en optimal måltidsdryck, men de gånger jag köper ett glas vin eller ett helt vinpaket kan jag räkna med 100-1000 kronor till. Bjuder jag min bordssällskap dubblas genast notan.

Betalar jag ur hushållskassan är mitt trick att hålla igen med andra utgifter den månaden: inga lagrade ostar till frukost, inget tröstvin eller -choklad.

Försöker jag betala via min enskilda firma slår däremot min revisor mig på fingrarna. Enligt honom och Skatteverket får jag bara dra av 90 kronor +  moms. Han är stenhård på det där. Men vart ska jag gå och och äta för att utvecklas matmässigt för en hundring?

Detta är ett av skälen till att det är hopplöst att få bord på en bra restaurang på helgen (hushållskassan) medan finkrogar som Mathias Dahlgren Matsalen blott är halvfylld på vardagarna (representation). Men krögare är överlevare och tänker om och tänker nytt. De förstår att det är de mindre plånböckerna som är säkrast att satsa på. Mathias kommer minska antalet platser i Matsalen och ställa in ett matbord med plats för tio gäster.

När stjärnkrogen Kock&Vin byggs om till fun dining Koka får kockarna dra på sig hörselskydd och snickarbyxor.
När stjärnkrogen Kock&Vin byggs om till fun dining Koka får kockarna dra på sig hörselskydd och snickarbyxor.

Jag lyssnade på Lars Peder Hedberg, White Guides publicistiske chef, på seminarierna under White Guide. Han antog att krögarna rustar för en eventuell framtida momshöjning.

Och att det är därför Björn Perssons gamla köksmästare Johan och Jonas fick ägna sig åt att bila när stjärnbelönade göteborgskrog Kock&Vin lades i dvala och uppstod som den enklare  mer lättillgängliga Koka med ännu mer tilltalande slutnota för gästen.

Eller att Stockholms hetaste krog, Lilla Ego, har en inredning som kocken Daniel Räms själv snickrat ihop eller hittat hemma på föräldragården. Dessutom serverar de arbetargrogg och fusktryffel.

Men för att verkligen bevisa att down sizing är en  trend krävs en mottrend. Fine dining lever än. Allra mest i Göteborg där nyöppnade Upper House i Gbg återinför väskpall och hög svansföring med siktet inställ att få två stjärnor utan att passera gå. Dit ser jag fram emot att gå, med handväska. Och med vetskapen att familjen nog behöver leva på linssoppa ett tag framöver.

Kontaktannons V

IMG_3452
På Oaxens julbord får du inte missa grishuvudet.

Jag blir lite nostalgisk när jag skriver en femma i rubriken. Min första Oaxen-kontaktannons skrev jag 2005.

Nå, detta är ytterligare en kontaktannons. Ett ogenerat försök av mig att ragga upp just dig! Jag tänker mig att vi tillsammans bränner av en knapp tusenlapp var på ett julbord på Oaxen Slip. Låter det lockande? Kommentera eller maila mig.

Bakgrund: Första gången jag kände ett sug att besökte Oaxen hade jag inget självskrivit sällskap utan satte ute Kontaktannons I på bloggen. Vinlusen nappade och vi tog pendeln och bussen ut. Kontaktannons II gav mig en blind date med Pia Bendel. Året efter hade ryktet spridit sig och vi har var en hel lite grupp som åkte dit.

Året efter det kom kontaktannons III till med syfta att ragga upp någon till  julbordet, men den enda jag fick med mig var maken. 2009 var jag gravid och Oaxenbesöket fick bli en tvåstegsraket, Pumphuset på sommaren och julbordet i december.  Det krävdes viss planering för att jag skulle hinna äta julbord innan Benjamin föddes, men det gick. 2010 var det dags för Benjamins första Oaxenbesök. Och sommaren 2011 skrev jag kontaktannons IV.

Sen bestämde sig Agneta och Magnus, ägarna till Oaxen, för att flytta in restaurangen till stan. Medan vi väntade arrangerade jag ett eget julbord på Oaxentema, och året därpå ett julbord till. Men nu är Oaxens eget julbord igång igen, och för att göra en lång historia kort vill jag ha trevligt sällskap när jag går dit. Kravprofilen har inte ändrats mycket de senaste åtta åren. Ersätt bara hummern med sill.

När? En vardag i december. Det är redan väldigt bokat, men jag lovar och ringa och se när det går att få fatt i ett bord för fler än två.

maten innan den hamnar på tallriken

Ikväll är jag på Restauranggalan och delar ut pris för årets hållbara krog. De nominerade är

Jag kommer förhoppningsvis rapportera ambitiöst från twitterkontot @braxonfood och gör jag inte det kan jag rekommendera den här filmen om råvaror från restaurang Frantzén (formerly known as Frantzén/Lindeberg)
videoklipp_franzen

blir äldre på Oaxen

I maj månad besökte jag nyöppnade Oaxen Slip och Oaxen Krog inte mindre än fyra gånger. Det var en väldigt trevlig månad. Vid ett av tillfällena firade jag min födelsedag med en brunch. Är man tillräckligt många får man ockupera ett av de stora borden med biofåtöljer runt om.

IMG_5082 1Perfekt service i minsta detalj. Driftansvarig Maria Edblad Rogell hade personligen varit ute och inhandlat barnstol till Juno, eftersom de beställda (designade) barnstolarna inte hade levererats i tid. IMG_5086
De små tårtorna på menyn gjorde sig utmärkta som födelsedagstårtor.

IMG_5088
Sonen tröttnade efter ett tag och retirerade till Slipens soffhörna.
IMG_5094 1Dag med familj var också med.

ett tiorätters genrep

Kort innan Oaxen Krog öppnade för allmänheten var jag inbjuden på ett 10-rätters genrep. Det var fantastiskt. Maten, miljön, Magnus Ek cirkulerandes kring borden, matkändisfaktorn runt borden och inte minst mitt bordssällskap Vinod Keshav, som jag senast träffade när Oaxen serverade sin sista måltid, och Tove Oskarsson Henckel, chefredaktör för Gourmet.

IMG_5009

IMG_5012 IMG_5015 IMG_5017 IMG_5019 IMG_5020 IMG_5021 IMG_5022 IMG_5025 IMG_5028 IMG_5029 IMG_5030 IMG_5031 IMG_5032 IMG_5035 IMG_5037 IMG_5038 IMG_5039 IMG_5040 IMG_5042

farväl till ett pockande café

pockpock

– Pock pock pock.

Så här har hönorna i Högalids parklek låtit sedan 2009, då Per Olsson slog upp portarna till konditoriet ett kvarter bort som bär han namn: Per Olsson Choklad & Konfektyr, förkortat Pock. Men nu tar det slut, för Pock ska flytta ut. Ut, som i utanför tullarna!

pock

Igår kunde  Onsdag 27/2 kan man handla på Pock för sista gången. Det var  är utförsäljning av samtliga tårtor och bakelser, eftersom de är svårflyttade. Kakor, praliner och sylter packas ner och skickas över Liljeholmsbron mot Gröndal. För om jag inte är felinformerad så blir Pock sambo med Söderbergs bageri i det rara 50-talsfiket vid Tvärbanehållplatsen i Gröndal. Det som nu heter Café Lundbergs Konditori.

Oavsett vart Pock flyttar lovar de att vara igång i sin nya lokal till 1:a mars. Jag pumpar däcken till min cykel och är redo för utfärd. För med Per Olssonss moderna bakverk, Moa Brinks konstnärskap  och Mattias Wallmarks semmelbullar kan det inte bli något annat än värt än omväg.

Vad händer i Pocks gamla lokal på Heleneborgsgatan?

Jo, det tas över av Gunnarssons chefskonditor. Så det fortsätter finnas ett konditori med höga ambitioner på min gata i stan. Och innan de hinner nyöppna finns ju alltid Dello Sports lilla café, om det inte var för att även de renoverar just nu. Hrmf!

pais

Oaxennytt

20130112-090203.jpg

Läser DI Weekends krogguide 2013 med sonen på lördagsmorgonen.
– Kniv och gaffel.
– Bra!
– Flaskor.
– Precis, italienska vinföaskor.
– Blommor.
– Ja, Gastrologiks krabbrätt ser ut som blommor.

Sen tappar han intresset och återgår till att bygga tårtor i duplo. Därmed går han miste om Göran Jonssons utmärkta artikel om framtidens Oaxen vid Nya Djurgårdsvarvet. Men om han någon gång frågar mig om Oaxen (han var trots allt där när den låg på ön Oaxen) så kan jag numera berätta att krogen även i fortsättningen kommer att heta Oaxen Krog, med tillägger & Sliperi. Sliperidelen är bistro med 70 platser inne och 60 ute. OCH brunch på helgerna. Hurra! Fine diningdelen får 30 sitplatser. De kommer troligtvis köpa grönsaker från Rosendals Trädgård, även om de gärna vill odla allting själva på sikt.
Jag vet numera också vilka stolar den framtida restaurangen kommer ha, men vill sonen veta det får han faktiskt läsa artikeln själv.

nya favoritkrogar i Göteborg

westcoast

Nu har jag återbesökt West coast och hade lika trevligt som förra gången. En av framgångsfaktorerna är det stora svarta stenbordet som lätt rymmer en grupp på tolv personer. Ett annat, deras sätt att servera gemensamma brickor med lokalt småplock (se foto). Oemotståndligt!
Och som extra bonus serverar de bara svenskt kött på tallrikarna. Hit går jag igen.

Ett annat ställe i Göteborg jag gärna besöker igen är vRå.
Ett göteborgskt Råkultur. Men så var det begråvade Frida Ronge som startade upp Råkultur innan hon flyttade till Göteborg och öppnade vRå.

den svåra konsten att äta julbord

Fick besök av mamma, pappa och svärmor under en och samma helg. Det riktigt ropade ”julbord på stan”. Jag bokade bord på Gondolen, och förklarade att mina släktingar nästan aaaldrig är i Stockholm, så ett bord med utsikt skulle sitta fint, vilket hörsammades. Tack Gondolen.

I det här läget vill säkert min pappa inflika att han spenderade en stor del av 50-talet i Stockholm, men då såg väl inte Stockholm ut så här, med möjligt undantag för Slussen.

Med tanke på titeln trodde kanske att detta skulle bli en bloggpost om vikten att äta julbordet i olika turer:

  1. sillen och ägg
  2. laxen och fiskpaté
  3. kallskuret
  4. småvarmt
  5. (här kan man klämma in en lutfisk för att orka)
  6. ostar
  7. desserter

    Låt mig understryka, julbord är inte en ursäkt att skapa surf ‘n’turf-kompositioner på tallriken. Däremot kan det vara motiverat att dricksa diskaren med tanke på hur många tallrikar du tänker smutsa ner under måltiden.

    Det här är en post om hur mycket desserter som får plats på en tallrik.

    20111217-143637.jpg

    Imponerande mängder

    20111217-143654.jpg

    Strukturerat, men mycket

    20111217-143713.jpg

    Barnanpassat

    20111217-143727.jpg

    Måttfult

    Jag ska inte hänga ut exakt vems tallrik som är vems inom familjen. Kanske bara berätta att den som tog mest åt upp, medan den som tog minst inte lyckades tömma sitt fat. Allt handlar om julbordsteknik. Jag har mycket kvar att lära.

    är Zink egentligen en zink tank?

    zink

    Nyss hemkommen efter dekadent middag på Zink Grill,  en av Stockholms få bra söndagsöppna restauranger. Slösurfar och kollar upp restaurangens vinstmarginal på www.121.nu (ja, jag är yrkesskadad).

    Antog att de skulle göra rejäl vinst med tanke på att det ofta är fullsatt och varmrätterna med tillbehör klättrar otäckt nära 400 kronorssträcket, men se de tycks gå back. Fast det blir det kanske ändring på nu när det blir fler delägare. Delägare som, enligt artikeln, dessutom gillar att centralisera inköp och få ned kostnaderna. Och på sikt ska det bli ett krogimperium kring Stureplan. Frågan är bara var böckerna kommer in, för kvällens intressantaste lärdom är att bolaget Zink AB har som ändamål att ”bedriva litteraturrecensioner och restaurangverksamhet samt därmed förenlig verksamhet.” Minsann .

    En sista måltid på Oaxen

    En sista måltid på Oaxen dagen efter att restaurangen stängt. Inbjudna stamgäster från hela världen, nån superkänd kock som aldrig fått tummen ur att komma hit innan och ett gäng murvlar. Själv väljer jag att räkna mig till den första kategorin.

    Samtliga klockslag i den här bloggposten är en uppskattning och kan råka vara en ren och skär lögn.

    17.10 Står och väntade vid färjan till Oaxen.  Näst först i bilkön står DNs bil, därnäst några öbor, sen Mat&Vänner/White Guide etc. Nomas René Redzepi går förbi rökandes en cigg.

    17.20 Vad tusan! René blir just upplockad av en liten motorbåt. Och jag som tänkt prata med honom på färjan över.

    img_4057

    18.05 Över på ön. Magnus och Agneta med personal har dukat upp nere vid Pumpen. Nyrökta räkor, så rökiga att de nästan motsvarar ett cigarettbloss per räkor. Små rara korvar, pilgrimsmusslor, Grüner Veltliner, havs, nej Östersjöluft, kvällsljus.

    rene

    18.43 Magnus och René pratar om vad jag misstänker är teknik. Får något senare bekräftat av @ aka Per-Anders Jorgensen att det mycket riktigt rör sig om (den säkert hemmagjorda) grillen  när han twittrar ”the two fathers of foraging discussing bbq”.

    18.55 Nu bär det av till disponentsvillan för middag. På väg in fiskar vi upp vår egen abborre med hov ur en stor balja. Den återfinns senare på tallriken i form av en tartar. Bara på #Oaxen!

    film

    19.12 Nersjunken i en korgfåtölj på övervåningen är det strax filmtajm. Hittar fyra gäster som faktiskt flygit hit. De brittiska skattejuristerna som vid sitt bröllop haft restaurangnamn på borden i lokalen. Själva satt de vid Oaxen. Paret från Hong Kong som jag tror är delskyldiga till att Oaxen brukar dyka upp bland världens 50 bästa restauranger enligt S.Pellegrino. Synnerligen trevliga alla fyra. Tyvärr hamnar vi inte vid samma bord.

    Schyss! Nu börjar filmen, ett smakprov på en framtida dokumentär, där vi fick lära oss att…

    img_4059

    … Magnus själv gjort bestickhållarna av lokalt virke.

    img_4060

    19.32 Vad var det här nu då? Det finns ju inte med på menyn. En amis med rödbetor. Tusan! Jag minns den som snygg och god, men det kan ju knappast kallas beskrivande. Beklagar.

    img_4061

    19.59 Allövsinkokt makrill med sallad i luftlöksdressing, dragonpuré samt fruset rödbetsvatten och hyvlad hasselnöt.
    Strålande god makrill, nästan julbordsvibbar. Och hyvlad hasselnöt borde man äta oftare.

    img_4062

    20.22 Kummin- och dillfröristad renstek med kärnmjölkscurd, sås på Gotlandstryffel, eneträdsirap och sirapsbröd.

    img_4063

    20.53 Strömming och hummer med ”Oaxenkapris” i brynt smör samt groddad mandel, persiljerotspuré och kumminkryddat ströbröd.

    Jag får nästan alltid strömming på Oaxen, och vilken strömming! Tricket enligt Magnus är att inte rensa bort inälvor och ben förrän strax före servering. Får den att kännas rå, men ändå tillagad och smaka massor.

    img_4064

    21.20 Ljummen spindelkrabba med spettskål, romanesco och kålrabbi värmd i tallsmör och gäddrom i smörad yoghurtvassle.

    En av mina favoriträtter under kvällen och samtalet glider sakta in på fiskpinnar.

    Vid det här laget har jag hunnit ut och rökt ett varv. Om jag nu rökte. Jag nöjer mig med att stå och hänga bland rökarna. För det är alltid där det händer. Kan ha råkat säga till René att jag skulle bli stammis på Noma så fort svenska kronan stod högre än den danska. Men minnet börjar bli lite suddigt. Minns dock att R sa att jag var den första som sagt att Noma var dyrt. Oklart om det är vare sig sant eller bra.

    img_4066

    21.49 Slånlav, svampkräm och äggula med stenbitsrom och fältmalörtsaska.

    Jo, Magnus har varit över på Mörkö och plockat lavar. Lite osäkert om man får lov att göra så, men å andra sidan krävs det nästan lavar i en rätt som innehåller fältmalörtsaska ;) Det är överraskande gott.

    img_4067

    22.05 Stekt blodpudding och sidfläsk glaserat med Blaxtalönnsirap, rostad purjolök, rostade fänkålsfrön och Oaxen kallrökt oxköttskorv.

    Twittar: Nyss ätit blodpudding och sidfläsk och sköljts ner med bordeaux -96.
    Inga retweets på den. Inga retweets på hela kvällen faktiskt. Var jag inte rolig nog, eller twittrar jag bara alltför oregelbundet?
    img_4068

    Nu kommer vi till kapitlet mat lagad med lera. Magnus kommer in och förklarar hur han bakar in löken i papper (?) som han täcker med blålera från Mörkö, varpå greve Carl Bonde, närboende stamgäst undrar
    – Är det du eller vildsvinen som gräver upp mina åkrar?

    img_4069

    Prassel, prassel, prassel.

    img_4071

    22.31 Lerbakad lök. Oj så gott!

    img_4072

    Som ett kinderägg: Björknäver med biff men utan leksak.

    img_4074

    22.54 Hängbakad biff bakad i björknäver med rostad jordärtskocka och kompott på torkade körsbär kryddad med gotländska enbär och rökt oxmärg.
    Om vi ska tro DNs reportage om middagen, och det ska vi för jag var en av källorna, så bytte Magnus ut de torkade köpekörsbären mot vilda bär från ön. Vilket inte blev optimalt till vinet, om vi ska lita på Agneta Green, vilket jag alltid gör, särskilt i vinsammanhang. Dock måste jag erkänna att jag inte märkte någon obalans i syran i rätt respektive vin. Fast då var jag å andra sidan inne på mitt nionde (lilla) glas.

    img_4075

    Ah, grishuvud. Marinerar grishuvudet i tre dagar och ugnsbakar det på låg värme i 48 timmar

    img_4076

    23.27 Confiterat grishuvud med senapskålsister i rödvinssky, kolad morot och ölinlagd rödlök.

    Här har jag börjat brista lite i min uppmärksamhet och hinner inte fotografera innan rätten är halväten. Man skulle nästan kunna tro att jag är utsvulten, men det stämmer inte riktigt.

    img_4077

    23.55 Varm granbarksost från Jürss mejeri med granbarksmulor och körvelkryddad hjortronkompott samt syrlig semitorkad morot.

    Smält ost!

    img_4079

    00.10 Karamelliserad varm palsternacka med mandelmjölksskum, krokantsmulor, kärnmjölksorbet och salt lönnsirap.

    Oh, jag gillar Oaxens desserter. Jag vet att man ska uppskatta de fantastiska fiskarna, men jag är väldigt svag för idén att karamellisera en palsternacka.

    Hm, går inte sista färjan snart?

    img_4080

    00.25 Brioche indränkt i Oaxen Honungsbäsk med höstfrukter, jordgubbsmaräng och vaniljmousse samt gräddfilsgrantié.

    Hela personalen dyker plötsligt upp. För att servera alla 40 gästerna samtidigt har man kallat in samtlig personal som jobbat i sommar. Jag räknar till 17 personer. Börjar sakta inse att detta verkligen är en sista måltid och känner mig nostalgisk (och lite sömnig).

    Hardcore-gästerna sover över och fortsätter säkert att festa långt in på natten. Själv packar jag ihop mig tillsammans med DNs utsända i en liten eka och blir körd över av en kock, vars namn jag en gång mindes. Sista färjan har nämligen mycket riktigt gott. Vi åt tydligen långsammare än planerat.

    Håller konfektasken hårt i handen. Hävdar att jag tar med den hem till maken, men vet innerst inne att jag tänker äta varenda liten bit själv.

    Egentligen åker jag i alla dessa år åkt till Oaxen för godisets skull, men det skulle jag aldrig erkänna. Och så tycker jag att Agneta och Magnus ska öppna en konfektyraffär vid Hornstull istället för en chark vid Mariatorget. Eller kanske både och åtminstone.

    Lovar ni att tänka på saken?

    Stort tack för en fantastisk måltid. Tack för att jag blev inbjuden. Och vilka fantastiska stamgäster ni skaffat er med åren.

    Matfynden i Lidköping

    20110716-123841.jpg
    – Det blir 43 kronor.
    – Oj.
    Nu är det inte min mening att försöka genera konditoriinnehavare men sedan mitt favoritfik i Lidköping, Garströms, bytte ägare för ett och ett halvt år sedan har priserna nästan dubblerats. Tidigare brukade jag alltid lägga på en extra kaka eller två bara för att komma upp i 30 kronor. Det problemet finns inte längre.

    Skaraborgare är kända för att vara snåla och kunna föra konversationer av typen:
    – Va kostart’?
    – (nämn valfri summa)
    – Å va sa ja betala?

    Och trots det är Garströms fortfarande välfyllt, åtminstone när det är torgdag.

    Men det går fortfarande att göra fynd i området. Prova att besöka restaurang Fataburen på Läckö Slott, Kållandsö och få ärlig riktigt god mat med nyskördade grönsaker från slottsträdgården för 150 kronor och uppåt och viner goda nog för att få din tunga att krulla sig i välbehag för 85 kronor glaset.
    Eller öppna plånboken lite mer och betala ca 700 kronor för fyra rätter och vin på restaurang Rymd, vid Rörstrand i Lidköping och få perfekt tillagade smakutflykter som skulle kostat det dubbla i Stockholm.

    vegetarisk stjärnglans i East Village

    – Johan, var ska vi äta? Kan vi inte äta på Dirt Candy i år igen?
    – Eller kanske på Kajitsu.

    Det blev båda.

    Johan har en fantastisk förmåga att sniffa fram små bra krogar på krypanstånd från hans hem i East Village. Den här gången hamnade vi på den japanska tvåstjärnan Kajitsu. Det ligger på källarplan i en oansenligt hus på 9:e gatan. Så fort man kliver in i de dovt ockrafärgade lokalerna kommer lugnet krypande och jag är plötsligt oändligt lättade över att min jetlagade son är hemma på hotellet med sin far och inte utsätter detta zentempel till restaurang för sina tjut.

    Restaurangen var helvego, oförskämt billig: sju rättersmenyn HANA 花 för 90 dollar med utmärkt service, snygga rätter och allt från fantastisk mat till mer japanska utflykter i texturaförtjusning. Det kommer mer bilder så fort jag orkar vända på dem. (ja, jag ska uppdatera mitt WordPress så att jag kan göra det här…)

    Hearts of Palm and Grilled Kabu Turnip with Morel Mushroom Sauce
    Wasabi, Chives, Pink Peppercorn

    Clear Soup with Goma Tofu and Okura Hydrangea
    Myoga, Ginger, Chayote
    Soy Vinegar Sauce
    img_3885
    Lotus Root Ball with Sour Plum Paste
    Rhubarb, Lotus Seed, Nasturtium leaves

    Grilled Fava Beans and Artichoke Heart Chips
    Sansho Red Miso
    img_3887
    House-Made Soba with Dipping Sauce
    Horseradish, Scallions

    Panko Fried Nama-Fu and Summer Vegetables with House Made Worcestershire Sauce
    Eggplant, Button Mushroom, Zucchini, Asparagus, Cherry Tomato, Onion, Bell Pepper, Celery Root
    Kabu Turnip Green Ohitashi with Sesame Cream
    Sugar Snap Peas, White Wood Ear Mushrooms
    img_3890
    Steamed Rice with Ginger Root and English Peas
    Aonori Seaweed, Scallion, Mitsuba, Snowflake Celery
    House-Made Pickles

    Agar Jelly with White Bean and Green Plum Paste
    Apricot Paste, Gold Leaf

    img_3892

    Matcha Tea with Candies by Kyoto Suetomi

    Och sen hamnade vi på en bitterbar med de här förtjusande flaskorna. Mer om den senare.

    img_3896