faller för ord

Har ni några speciella ord på menyn som ni faller för gång efter gång? Bara ordet nämns så vet ni att det är rätten ni måste äta. Det kan vara en huvudråvara, eller ett tillagningssätt, eller ett pyttelitet tillbehör.

Jag beställer alltid anklever, framförallt om den serveras med sauternkokta russin. Då kan inget stoppa mig. På indiska restauranger väljer jag rätter med spenat eller potatis, thaikäk med cashewnötter får mig att bestämma mig direkt (extra mycket nötter tack). Alla sorters nötter är bra, valnötter, pinjenötter, men aldrig aldrig jordnötter. Inte heller banan, men kanske ananas, det beror på. Chili- och ananasglaserad anka går utmärkt. Anansöverbakad kassler går däremot bort. Avokado, rödbetor och potatismos är också bra.
Matfoto: Ã…sa Dahlgren

Låter menyn påskina att kockarna gjort något spännande på vitkål eller citrusfrukt är jag också fast. Däremot blir jag inte alls lika påverkad av tillagningsättet. Men där skiljer jag mig tydligen från andra gäster, för när jag pratar med Malin Söderström om fenomenet berättar hon att det är ord som grillat och spett som säljer bäst. Och rostat. Det spelar ingen roll vad man rostar; pumpa, vitlök, tomat. Allt säljer bra. Bland gästernas övriga favoritingredienser finns getost, chevre, kyckling och allt med choklad. Och visst, även jag faller i chokladfällan. Oavsett hur många rätter jag satt i mig sedan innan så ska desserten alltid innehålla choklad. En sorbet känns liksom aldrig tillräcklig.

en kommentar

  1. Pingback: Brax on Food » Blog Archive » den svÃ¥ra konsten att förstÃ¥ Ã…rets Kock