Brax on Food

Magnus Johansson, uppdaterade sin Facebooksida för ett knappt dygn sedan med texten
Räknar nu ned dagarna på Xoko, sista dagen är nyårsafton sedan slut på det och ett nytt kliv i livet väntar, spännande!

Andra trycker på gillaknappen och önskar lycka till. Jag blir lite smått förtvivlad. Vad händer nu? Finns Xoko kvar? Kommer det vara lika bra?  Var ska jag annars äta mina suffléer? Har jag gått dit lika ofta som jag borde det senaste året? Svaret på den frågan är nej. Jag känner mig lite skamsen. Kanske hinner jag dit idag.

Uppdatering: Xoko finns kvar och drivs av kökschefen/kocken. Magnus fortsätter att försockra våra liv, men utan Xoko som bas. Min oro minskar något.

Jag har bytt jobb och är numera externkommunikatör på LRF med uppdrag att få dem att synas på nätet, särskilt i sociala medier. Dessutom fortsätter jag att driva firman Brax on Food med trendspaningar och matartiklar.

Följ mig:
privat  på twitter: @alicebrax och på här på bloggen
i jobbet på twitter: @LRFSverige och på bloggen om sociala medier

Makalös illustratör: Johanna Kindvall

Äntligen någont riktigt nytt på julmustmarkanaden: Ekologisk julmust! Redan förra året lovade Ängavallen att de skulle fixa en ekologisk julmust. I dag hittade jag den på EkoStore i Göteborg och köpte såväl den söta som den halvtorra. Bara en sån sak! De fattar att alla inte vill ha översöt must.

Namn: Ekologisk julmust
Producent: Örbaecks bryggeri/Ängavallens vänner

Till skillnad från nästan all must (98% är siffran som brukar nämnas) i Sverige, görs ekomusten inte på Roberts extrakt. Det andra undantaget från den regeln är Zeunerts. Istället använder man sig av fläderbär, svart vinbär, råsocker, druvjuice, maltextrakt, kryddor,  sockerkulör, humle och citronsyra.

Mycket frukter helt enkelt! Och det brukar det inte vara i must.

Det är svårt att veta exakt vad som ger traditionell julmust dess smak eftersom extraktet är hemligt, men ungefär så här brukar en ingredienslista se ut: socker, sockerkulör,  humle och maltarom, citronsyra, kryddextrakt, naturidentiska aromämnen, konserveringsmedel E211.

Så smakar halvtorr: För att vara helt ärlig var min spontana tanke Coca cola lemon. Musten har en väldigt lätt, nästan diskret smak med en lagom syra som jag förknippar med en citronskiva. Det finns en viss enbärston, men inget av den brända söta smak jag förknippar med julmust. Den är lite lagom halvsöt.

Så smakar söt: Ingredienserna är desamma och så även smakerna, även om den söta har en ton av bränt socker vilket gör den fylligare och något sötare. Dessutom blir den bättre. Den smakar med andra ord mer som jag är van att julmust ska smaka.

Betyg: Det blir ett mjähh. Det är bra med ekologisk must, det är bra med must där man vågar gå sin egen väg i ingredienser, förpackning och ekoprofil. Men det smakar lite för blaskigt.

Inte heller Addicted to julmust var så värst imponerad. Kanske händer det något med smaken till nästa år, antingen genom att flaskorna jag lagrar utvecklas, eller genom att man kikar över receptet en gång till.

Min planet.se har en lista över var musten säljs i Stockholm.

Till skillnad från Holmer Simpson känner svenska barn (7-12 år) inte till det magiska bacondjuret som även består av skinka och fläskkotletter. Hela 75 % hävdar att bacon kommer från grisen.

Dessutom hävdar fyra av fem att mjöl är huvudingrediens i bröd, tre av fyra att ost framställs av mjölk.

Allt enligt Sifo och LRF.

1) Baka pepparkakor som föreställer företagsloggan

2) Få det hela publicerat på intranätet

3) Acceptera att bli kallad pepparkaksalice eller cookie rookie (nej, det har inte hänt än)

P.S. Naturligtvis är pepparkaksreceptet länkat till Tasteline.

Okej, häng med på filosof David Brax tankkedja:

WikiLeaks senast släpp av konfidentiell information -> Grundare Julian Assange, i bakgrunden, reser till Sverige där han anklagas för olika sexuella övergrepp -> vilket inspirerar Johanna Koljonen, här porträtterad i en mumintrollsdräkt (med huvudet av pga allergisk kung), att starta twittertråden #prataomdet

Våra medbakare Louise och Karl-Oskar har haft en händelserikt år. Styrt och ställt i Stockholm, förälskat sig i NY, förlovat sig, noterat ett kronprinsessbröllop och sett Volvo säljas till Kina. Fler borde sammanfatta sitt år i pepparkakor, inte sant?

SJ i allmänhet och @SJ_AB i synnerhet har varit i blåsväder i år. Klart de förtjänar en pepparkaksberättelse. Isbergen är inspirerade av kungspingvinerna på Arkitektmuseets pepparkaksutställning.

Sammanfattas bäst så här:

Oavsett vad vi kommenterade i pepparkakor av det som hänt under 2010 så dök det ständigt upp en skock twittrande fåglar.

Det kavlas, gräddas, spritsas och spånas.

Vi är fyra vuxna och två pyttepersoner. Det finns 2 kg pepparkaksdeg, oändliga mängder hushållsfärg, strössel, goda idéer och ätbart glitter. Vi kommenterar för fullt året som gått. Det blir inga självmordsbombare, men väl tågförseningar, kronprinsessbröllop, #prataomdet, wikileaks, stadshus och bondeförbund.

Vi är inte klara än, men vi är på gång.

I år är det 15: år sedan jag började skicka ut julkort med en tecknad bild på mig själv. De allra flesta åren har jag dödat tomten på ett eller annat sätt, men vissa år har jag varit snällare och nöjt mig med att åka runt på en ballong och dela ut pepparkakor eller bara stryka julen.

Inför det 15:e kortet tänkte jag köra en repetition av de tidigare åren. Alla finns inte digitalt (men jag kanske kan önska mig dem till nästa år Martin), men från 2001 och framåt finns det filer.

Jag (och make/pojkvän) brukade alltid tillbringa timmar med att klippa, klistra och stansa ut små stjärnor ur kuvert. Tack snälla för allt tålamod trots uppkomsten av rejäla tumvalkar. Sedan förra året skickar jag bara ut elektroniska julkort. Det är bättre för miljön och stressnivån.

2001 och värst Buffyfebern rådde (och den har inte lagt sig än).
Av Martin Rebas

2002 Ingen tomtedöd, ingen mat, bara Martins väldigt fina underfundiga humor.
Av Martin Rebas

2003 Fortsatt brist på döda tomtar, om jag inte skulle lyckas träffa en i huvudet med mina pepparkakor.
Av Martin Rebas

2004 var ett lite mörkt år. Tidningen jag skulle starta hade precis lagts i malpåse och jag kände mig allmänt frustrerad. Dags att börja ta ut det på tomten igen, och bättre än så, jag gjorde dessutom korv av honom. Det skulle dröja ytterligare fyra år innan jag faktiskt gjorde korv irl.
Av Emilia Sällryd

2005 är jag väldigt förtjust i (fast det är jag i alla). Jag gillar att alla nissar flyr i panik och att man kan göra pepparkakor utan pepparkaksdeg.
Av Johanna Kindvall

2006 fick man ta fram sax och klister om man ville få ihop sitt julkort med hjälp av Fröken Alice julbrev. Dessutom fick man hänga tomten helt på egen hand, bara en sån sak! Allt jag gjorde var att skicka med en liten grön snara.
Av: Aase Torstensson

2007 jobbar jag som redaktionschef på Tasteline, då är det klart att man måste käka tomten. Detta är det mest färgsprakande julkortet (hitills). Jag har det även som twitterprofilbild och det är fantastiskt hur väl mina tweets syns!
Av: Amanda Jakobsson

2008 har jag fortsamma samma jobb, men väljer att äta upp en av tomtens medarbetare istället.
Av Martin Rebas

2009 hade jag precis fått barn och insåg att det fanns ETT behov som var starkare än att döda tomten: Att få sova. Istället fick sonen leka sönder tomten.
Av Johanna Kindvall

Johanna Kindvall har även gjort årets julkort, men det dyker inte upp här förrän på måndag, eller så hittar du det i en epostlåda nära dig.

När man är ny på en arbetsplats ser man på allting med färska/friska/öppna ögon.

Medsols från vänster:

Titta, vi fick julmust till maten i lunchrestaurangen idag. Kan livet bli bättre.

Våra grannar Lantmännen har inramade trappgubbar.

Symbolen för tevatten i automaten är en tepåse som doppas ner i vatten. I beg to differ!

Vafalls! Sill med balsamico och cashewnötter. Det blev fel på så många plan, inte bara därför att Sånga Säby som driver vår lunchrestaurang har en uttalat svensk profil.

Kära läsare, ni får ursäkta mig, men även jag kan behöva få en del gogglande bonusläsare.

Det här är egentligen en pedagogisk bildinstruktion i tre steg till hur man får till Alice vansinniga lussekatter som inte är så kattlika aka lussejungfrur.

Gå nu inte och korva till urtunt hår. Det ser tjusigt ut i det här stadiet, men väl i ugnen blir det bränt.

Små korinter är ett annat hett tips. De här russinen är på tok för stora, fast å andra sidan är de dränkta i sprit vilket förlåter en del. Tryck ner russinen/korinterna rejält för de kommer att poppa upp i ugnen och vi vill inte att vår jungfru ska bli enögd, eller hur?

Maken till kurvig och tjusig kvinna får man leta efter!

När jag skrev för SvD var det nästan alltid Jurek Holzer som fotade maten. Det fanns ett skäl till det. De flesta dagstidningsfotografer tror att de kan foto mat precis lika bra som de kan foto Nobelpristagarporträtt och plockbilder på smink,  men det kan de inte. Jurek däremot, han kan, för han  gillar att fota mat och det märks.

Gå nu in på hans utmärkta blogg och läs om hur du får till riktigt snygga matbilder med hjälp av lite tapenade, crostini och en juste glugg.