Brax on Food

Jag älskar att ha vägarna förbi Stureplan runt lunch. Då kan jag nämligen gå ner i tunnelbanegången och köpa en wrap från Wiggo. Gott, snabbt och billigt.

Det är mycket must just nu. Årets adventsfest hävdar att:  Glöggen är död. Länge leve musten! Kanske sörjer jag att det inte blir någon Tasteline-musttest i år.

Pelle Sten klev in i mitt vardagsrum och intervjuade mig om mitt julmustnörderi för sin serie Nördologi.
Titta på: Alice kärlek till julmust och Så här fixar du en mustprovning

Och så glöm inte att uppdatera julmustkartan med ställen där man kan köpa god must.

Efter att ha deppat lite över ordern att inte äta mjölkprodukter på 1-2 veckor känns det nu något bättre. Mycket tack vare Lisa som uppmanade mig att tänka asiatiskt.

Jag stack iväg till den lokala sydostasiatiska butiken på Hornsgatan. Här finns en del, men det märks i grönsakskylen att omsättningen inte är lika hög som hos Asian Market på Olof Palmes gata 12. Det fick bli burkar, men wow vilka burkar. Mest förtjust blev jag i vattenkastanjerna av märket Elephants. Trinda krispiga söta vattenkastanjer som inte på något sätt känns besläktade med det som Findus stoppar i sina frysta grönsaksmixer. Köp!

– Du och Benjamin kanske ska avstå från laktos en vecka.
Läkarens ord kändes inte kul. Har hon någon aning om hur gott eller enkelt det är med mjölkchoklad, kanelbullar, barnmatsburkar och allt annat som innehåller mjölk i någon form.

Gruff. Nu blir det mycket mer hembakt och hemlagat ett tag. Först ut är lussekatter. Min vana trogen blir bara ett fåtal katter. Resten blir sjöodjur av olika slag, bläckfiskar, sjöhästar och så klart bystiga sjöjungfrur.

0,5 g saffran 1,5 dl strösocker 50 jäst 5 dl mjölk (laktosfritt i det här fallet) 250 g kvarg (laktosfritt i det här fallet) 2 krm salt 17 dl vetemjöl 100 g smör (laktosfritt i det här fallet) 1 ägg till pensling korinter eller russin 1. Mortla saffran och 1 msk socker och häll i bunken till en assistent. Smula ner jäst, häll i kall mjölk, kvarg, socker, salt och hälften av mjölet. 2. Bearbeta degen på låga varv i 2 minuter. Klicka i smöret i bitar, bearbeta in det och tillsätt resten av mjölet utom 1 dl. Bearbeta tills degen är blank och smidig. 3. Prova att göra ett glutenprov genom att ta en liten bit av degen och försiktigt dra i den tills det nästan går att se igenom den. En färdigarbetad deg ska inte gå sönder när man gör detta. Den färdiga degen ska vara lite kletig, men tillsätt mer mjöl om degen är mycket kletig. 4. Låt degen jäsa övertäckt ca 60 minuter i rumstemperatur eller över natten i kylskåp. 5. Knåda ur luften ur degen på mjölat bakbord, dela upp degen i två delar och forma till två rullar. Täck över den ena och skär små bitar av den andra. Forma dem till olika havsfigurer: bystiga sjöjungfrur, kralliga krabbor, sugande bläckfiskar och treögda Simpsonsfiskar. Forma figurerna direkt på plåtar med bakplåtspapper så slipper de flyttas. Garnera med korinter eller russin. 6. Sätt ugnen på 225 grader och låt bullarna jäsa övertäckta i ca 30 minuter. 7. Pensla försiktigt lussebullarna med uppvispat ägg. Grädda mitt i ugnen 5-8 minuter.

Ni kallar mig galen/enkelspårig/besatt, men jag har åtminstone inte startat en blogg som _bara_ handlar om julmust. Tyvärr.

Det har däremot Christoffer gjort. Följ hans julmustkarta för att ta reda på var du kan köpa den riktigt goda julmusten.

Notera även hur han testar mustarna i tre steg: seedning och lottning, gruppspel samt slutspel. Fantastiskt även för en sportsmitare som jag.

Sitter på SIME-konferens och lyssnar på allt coolt man kommer kunna göra med teknik i framtiden. Bilar kommer kunna prata med varandra och berätta att en bil bromsar en halv kilometer längre fram.

Bra så, men när de berättar hur man genom att geotagga kultingar kan se vilken av de 1000 djuren som inte besökt matskålen idag eller de placerar chip i störhonans mage för att se när hennes rom är redo att skördas så blir jag plötsligt teknikfientlig.

Höj köttpriset, ät mer bönor och låt inte djurhållningen industrialiseras mer.

Jag älskar att bli bjuden på Restaurangvärldens utdelning av Årets Werner. Bland gästerna finns tidigare års pristagare från storköks- och restaurangvärlden, vilket gör gästmixen superintressant. Dessutom får man själv välja man ska sitta bredvid. Ni förstår!!!

Jag fångade in Johann Kjellberg och Maria Masoomi och drog dem till mitt bord. Johann är kostchef i Örgryte (okej stockholmare, det är alltså en finare del av Göteborg) som har så bra koll på budgeten att han har råd att bjuda alla åldring på oxfilé en dag så här i slutet av budgetåret.
Maria är en glamourös åsiktsmaskin som kokar både integration och hälsosam mat i sin gryta.

Prisutdelningen med tillhörande lunch ägde rum på Operakällaren med alla klassika tillbehör man önska sig.

Framförallt räkpyramiden. Den är magisk!


Och kronprinsessparets bröllopsdessert. Den Daniel Roos är gaaanska trött på att laga vid det här laget.

Jakob tipsade mig om att besöka Da Matteo i Viktoriapassagen eftersom de hade Nekisse-bönor i den lilla kvarnen. Beställde en mezzo (hälften espresso, hälften mjölk) och fick en maffig kaffesmak nästan helt utan beska men med en nästan gräddig smak med mycket syra. Da Matteo rostar sina egna bönor och med den här varianten kom de tvåa i Nordic Roaster.

Jag har en svaghet för chokladkalendrar. När jag var i Tyskland letade jag efter nya sorter och chockerades nästan av det stora utbudet. Jättetjocka kindereggvarianter lockade, men mitt minimala bagage ledde till en tunnare Milkakompromiss.

Men jag kände mig inte helt nöjd förrän jag på Ekostore i Göteborg hittade en kalender med rättvisemärkt choklad från GEPA med en batikvariant av Jesu födelse på. Nice! Så nu kör vi (minst) dubbla kalendrar i december.

Det har hänt mycket på sistone. Bloggen har hunnit fylla sex år, jag har åkt på upptäcktsfärd i Göteborgs hamn och hittat den mest suspekta krogskylt jag någonsin sett, hunnit dricka en utmärkt huschampagne (Colin, Cuvée Alliance) på Thörnströms som inte finns på bolaget, hängt på Björns bar, handlat på Ekostore och en massa annat bra. Och hela tiden blir dagarna på min föräldraledighet allt färre.
Snart överger jag Göteborg och flyttar tillbaka till Stockholm och 1 december börjar jag jobba igen. Då blir det mer fart på bloggen också!

Mitt mest minnesvärlda restaurangbesök i New York i år var på Dirt Candy. Amanda Cohens underbara hål i väggen som bara serverar vegetarisk finmat.

Amanda delar min uppfattning om att man inte borde skriva en kokbok, eftersom det redan finns för många. Men så fick hon möjligheten att göra en i serietidningsformat. Kan det blir bättre? (betänk min serietidningskonsumtion och min mästarstatus i Fantomklubben).

Ytterligare en person som jag hoppas gör en tecknad kokbok är Johanna, vars fantastiska kokblogg du hittar här.