Brax on Food

Jag älskar att chokladfabrikanterna har nåtts av insikten att salt är bästa kryddan. Socker i all ära, men utan en tillräcklig touch salt blir smaken fadd, det märkte jag senaste på bullarna jag bakade framför Morden i Midsummer igår.

Chokladsorterna med havssalt är bra. Riktigt bra är Lindt (och det brukar det märket inte vara) och halvbra är Anthon Berg. Deras saltsmak är mesigare, deras choklad ljusare och det hela är uppblandat med flagad mandel. Ok, men inte riktigt bra.

Allra lyckligast är jag över Marabous kombination av karameliserade mandlar och salt. De andra två smakerna i Marabouserien är valnötter/toffe samt hallon. Båda är översöta och inte alls lika bra.

Men varför ser det i så fall nästa alltid ut så här i livsmedelsaffärerna jag besöker? Hur svårt ska det vara att tillhandlahålla det beroendeframkallande lilla paket?

Morden i Midsommer och Märtas skurna cokladkakor. Recept finns i Sju sorters kakor. Bildbevis laddas upp imorgon.

Skönt med sommartraditioner.
Undra om jag hinner baka sju sorters småkakor på 10 dagar? Är temperaturen runt 30 grader blir det nerprioriterat till förmån för kvällsbad. Fortsätter det att regna är saken biff (eller kaka).

I början av veckan svarade jag på ett ”alla på redaktionen”-mail från Aftonbladet om begravningstrender. Jag lovade att leverera några pratminus om begravningsmat, men det slutade med att jag tillbringade onsdagseftermiddagen med att bli fotad för ett uppslag på temat detta vill jag servera på min begravning. Jag skrev en krönika för Svenska Dagbladet på samma tema för två år sedan.

Jag gillar kombinationen mat och döden. Mat är så trösterikt och personligt. Det är fullt av minnen. Precis vad man behöver när någon har gått bort. Och så tror jag att vi alla borde våga prata lite mer om döden än vi gör.

Köper ni Aftonbladet idag fredag så kan ni läsa (jag har själv inte hunnit) mina tankar om begravningsmat. Dessutom kan ni spana in när jag sitter framför en rejäl portion fläskkotletter och potatismos, samt en maffig brownietårta. Sånt vill jag att mina vänner ska äta när jag dött.

Mer bloggtankar på temat döden.

Jag har gått runt och tänkt på jordgubbar i veckor. Vad passar de till?
Frukt och bär: apelsin, citron, lime, hallon, persikor, röda vinbär, fläderblommor
Grönt: mynta, basilika, koriander, rucola
Mejeri: grädde, mascarpone, grönmögelost
Kryddor: svartpeppar, grönpeppar, kardemumma

Och ur alla de här tankarna steg några recept fram. De är inte ovanligt krångliga, snarare väldigt enkla. Nästan alla recept innehåller citron. Jordgubbar är söta och kräver lite syra. Min allra bästa kombination är jordgubbar, citron och fläder. Jag kallar det sommarsaft och det är en fantastisk brytning mellan söta jordgubbar, syrlig citron, bittra citronskal och parfymerad fläder. Recept? Visst, det kommer i en Härligt Hemma-bilaga i Aftonbladet runt midsommar 2011l.

Här försöker jag komma på vilken ört som passar bäst i en jordgubbssallad med grönmögelost i: basilika, koriander eller mynta. Samtliga passar utmärkt med jordgubbarna, men myntan bråkar för mycket med osten. I övrigt var det i jämn kamp.

Det blir lätt stökigt i köket när jag gör saft. Det finns ju ingen kökschef som kan ryta åt mig att hålla runt runt min arbetsstation och klockan börjar närma sig midnatt. Det var mina ursäkter.

Jag gillar den här delen av jobbet, att få sitta och småpyssla med förpackningen så att bilderna blir så där roliga och lockande som jag vill ha dem. Bilder på saft kan annars bli väldigt tråkigt.