All mat i Italien smakar bättre och ser snyggare än den jag äter i Stockholm. Till och med när det ligger i en glasskartong.
Och melon och fetaost för tankarna till tetris. Kanske kan man göra en matvariant där det går att bita av krångliga bitar så att de passar bättre.
Det tog en stund innan jag fattade vad som var fel på menyn. Den hade inga priser.
– Varför får vi inte veta vad det kostar, undrade jag smått irriterat?
– Men jag har priser i min meny, svarade D förvirrat.
– Åh, det var så fin restaurang vi hamnat på, sa jag och bytte meny med D.
Vi hade turen att börja vår Toscanasemester samma dag som Karsten avslutade sin. Vi bestämde träff vid en pool med utsikt över San Grimiganos torn och jag översköljdes av svalt vatten och kvalitetstips.
– Ät lunch på Le Logge i Siena
– Ok, tänker du bara besöka en vingård så åk till Fattoria dei Barbi. Den drivs av kvinnor, har utmärkta viner och en bra restaurang.
Tack snälla! Vi följer dina råd och är synnerligen lyckliga.
Två veckor är lång tid att vara bortrest från sitt eget kök. För att få pengarna att räcka packade vi ner en mjuk kylväska, en kylklamp, en tom julmustflaska av PET-modell, två favoritknivar och en linnehandduk i bagaget. Väl på plats upptäckte vi snabbt att packningen inte var komplett. Det saknades en matlåda i plast, några plastpåsar och en påsklämma.
En uppäten chokladglassförpackning senare var det mesta löst. Sedan dess har vi fyllt lådan med allting som är gott och som inte ger oss matförgiftning av att släpas med i en kyllåda under en halv dag. Och fotats med mitt begagnade ”jag-är-nervös-inför-bröllopet-och-måste-trösthandla” 50mm macroobjektiv.
Hon tycks ha bra koll på vilka restauranger som är värda ett besök.
Lyckades igår kväll med att se Spanien slå Italien i en lokal liten tobakshandel i en by söder om Siena.
Misslyckades med att samtidigt få tag på en kall öl.
Bloggandet har varit lågprioriterat i bröllopstider. Nu är det hela över och jag har under namnet fru Brax tagit mig in i Italien och färdats nordost mot kusten. Vi befinner oss i nationalparken Cinque Terra. Om bara några veckor kommer här myllra av turister, men än så länge är det befriande lugnt.
Att ha haft en tidigare karriär som kock (eller nuvarade som journalist, eller bara lyckobringandet att vara på bröllopsresa) kan ha sina fordelar. Igår blev vi inbjudna till vår värd på fodelsedagsmiddg.
Han lagar underbar mat. Semitorkade tomater med honungsmelontärningar rullade i bladpersilja var minnesvart. Friterad getost på stekt rosésallad fick beskan att nästan försvinna och munnen att fyllas med en fantastisk kombination av fett och salt. Att vi fick bordssällskap av ett norsk/danskt arkitektprofessorspar som delar Davids intresse för preferenser (eller preferenser for intressen) gjorde livet ännu bättre.
Vår lokala butik är ett kooperativ och hyllorna är fyllda med Coop-varor. När ska vårt lokala Konsum börja ta in Coop-mozarella gjord på buffelmjolk?
Finns det fortfarande krogar där man kan diska av notan?
På utvecklande middag med lysande utsikt.
Alla brancher har sina invigningsriter från Chalmers nollningar till frimurarnas små hattar och svärd.
I bageriet får newbies ge sig ut och köpa rask (jäsrum) eller lukta på hjorthornssalt (ammoniumblandning). Som jungman på båt blev jag ombedd av kocken att mat kölsvinet (balk ovanför kölen). Kanske också gå och hämta ögonmåttet under min tid som ekonomibiträde.
Jag väntar in några horibla restauranghistorier att komplettera posten med. Och hjälp gärna till du också.
I mitten av juni kommer Tastelines och SvD:s sommarmatsbilaga ut. Jag har bland annat gjort ett jobb med fläder och sett till att äntligen få göra lite jellorecept. Det är något jag drömt i flera år, ända sen jag såg världens snyggaste matjobb i Olive 2004. Mmmm… mat som dallrar!
För att visa på min totala talang för multimedia passade jag även på att live-sända lite från fotograferingen. Klicka in dig på Bambuser och kika. Här finns allt möjligt från ett riktigt bra bageri på Kungsholmen till hur man skalar en banan på mindre än 10 sekunder (som om det vore något att skryta med.) Ljudkvalitén är lika usel som vanligt, så om någon vill skänka mig en mikron vore jag glad.
