I morgon blir det säsongen sista matprat med mig i P5. Självklart firar jag med en trerättersmeny med julmust. Alla mina recept ligger här. Får ni inte nog av julmust går det bra att gå med i klubben Julmustens vänner som jag startat på Tasteline.
Foto: Åsa Dahlgren
Visst kan jag sakna magasinvärldens glansiga papper men internet är så mycket mer intimt. När jag läser loggfiler känns det som jag har handen i läsarens bakficka.
På bloggen får jag reda på hur läsarna kommit hit (googlat på Feta Damer), vilken tid på dygnet de läser mest (arbetstid) och vems länkar som genererar trafik (tack Lisa för att du hävdar att jag inte är riktigt klok).
På Tasteline tittar jag på hur läsarna söker efter recpet och hur de stavar. Visste ni hur många sätt det finns att stava guacamole på. Här är några favoriter:
gucamåle
guccemole
guaca molle
guacamolo
guacamoule
guaccamol
guaccamole
guaccero
guaccomole
guacemala
guachamole
guackamole
guacumolle
guakemale
guaqemole
guaqomolo
På lördag blir det Casino Royal på Royal i Malmö och så veganmat på Miso efteråt. Sveriges trevligaste andreredaktör, Niklas Sessler, hade skickligheten nog att bli inbjuden på en förhandsvisning och kunde därmed dela med sig av filmens mest dryckesinspirerande citat:
Bartender: Shaken or stirred?
James Bond: Does it look like I give a damn?
Bilden föreställer V&Ss martini Casino Royal.
Kocklandslaget hamnade på en andraplats. Norge vann. Igen. Nå, vi (det borde nog stå de) lyckades åtminstone imponera på danskarna med brödbakningen.
Lagets partytrick bestod av att en timme innan tävlingsmaten skulle vara klar göra ett avbrott, ställa sig på rad vid en bänk och börja baka citronbröd. Bakningen är ny för i år och tänkt som en flört med domarna. Genom att göra det vid tävlingens stressigaste period kunde det svenska laget visa att de är väl förberedda och har en bra teamkänsla.
Brödbakning är det nya chokladprovning. Glöm inte var ni läste det först.
För tredje året i rad väljer jag (och några nog utvalda ledarskribenter, filosofer och dyl) att kommentera året som gått per pepparkaksdeg.
Inför årets omgång kommer ett retroperspektiv
(i ordning: lingonris i ett coctailglas, Elvis comeback, Derridas död, Hannibal i Alperna möter ett ufo, Göran och Anitra vid herrgården får besök av King Kong samt slutligen Ingemar och döden.)
Önskelistan fortsätter. Nu vill jag ha ägg – smarta engelska ägg som jag kan koka utan tidtagning. Ett specialt bläck är tryckt på ägget och framträder när ägget är färdigkokt. Det finns äggförpacknigar för de som föredrar löskokta, medelkokta och hårdkokta ägg. Och äggen finns i engelska butiker från och med nyår. Då för det något gott med sig att D flyttar till Oxford i januari.
Lindas kommentar till inlägget om levande djur var för rolig för bli ett gästinlägg. Här är historien om när Linda och L för första gången var i feskekörka 1996 och såg de levande djuren. Då åt Linda inte fisk heller märk väl.
Vid fiskdisken…
L: Aaagghh…krabban rörde på sig!!!!
Jag: Nähe…
*sekund av misstro tittandes på krabban*
Jag: Aaaaaagghhh den lever ju! Fan de måste ha glömt att döda den!!!!
L till expediten: Hallå!!! Krabban lever!
Expediten: Ja?
Jag: Men hallå…den LEVER!
Expediten med snipig min och göteborgsk uttal: Ja det är ju svårt att få den färsk annars.
L: Menar du allvar?
Expediten: Hrmpf…
Jag och L i kör och med tårar i ögonvrån: Det är synd om krabban! Den måste ju frysa klorna av sig. Är inte lite väl grymt?
Expediten: Kan jag hjälpa nästa!!!
Jag till expediten: En krabba tack! Och jag vill ha den i en låda UTAN is!
Sen fick krabban ett nytt hem i Göteborgs sumpiga hamninlopp. Och där lever den förhoppningsvis *öhm* lycklig än idag…
Gästbloggare Linda Cederberg är bibliotikarie på KI, vegetarian och nyss utmämnd till Årets framtidsspanare. Och ändå har hon energi över att läxa upp mig när jag äter etiskt tvivelaktiga maträtter.
Det är förbjudet för kocklandslaget att använda levande djur som dekoration i World Cup.
Följer ni kocklandslagets tävling? De har hunnit plocka på sig ett guld i det kalla köket. Självklart har de en egen blogg där du kan läsa allt. Nu är det det varma köket som kommer avgöra vem som vinner.
Jag besökte kocklandslaget på Gripsholm när de övningslagade den varma maten. Av trerättersmåltiden var desserten i särklass bäst. Jag frågade Peter Jelksäter vad en perfekt dessert är.
– Det gäller att ha så många moment som möjligt för att imponera på domarna.
Kurt Weid stod bredvid om kompletterade.
– Sött och salt, varmt och kallt, krispigt och mjukt. Har du med alla de kombinationerna har du en perfekt dessert.
Jag funderar på att börja köpa lådor från danska Årstiderna. Deras sortiment är mycket bredare än Ekolådans, och mycket av innehållet i lådorna som levereras till Sverige kommer från Sverige. Just nu lutar det åt jullådan fylld med marsipan och nötter. Och så kan man köpa fisk också. Vildfångad, handfiléad, färsk och ekovänlig. Undra vilka sorter det brukar vara?
I Tyskland blandar man allt, konstaterar vi.
Matbordet är fullt av halvuppätna brunchfat och samtalet har gått över på tyska dryckesvanor. Visst är det imponerande att de dricker öl i en-literssejdlar, men än mer att de kläckt idén att blanda ner två skilda drycker i samma glas.
Tysk dryckesordlista
Spezi = coca cola + fanta
Apfelschorle= äpplejuice + mineralvatten
Radler= öl + spite (i Sydtyskland)
Alsterwasser = Hamburgskt ord för radler
Weinschorle = vitt vin + mineralvatten
Wein und Cola = rött vin + coca cola (Min tysklandsexpert Margareta tar avstånd till mitt påstående att detta skulle vara en tysk uppfinning)
Och i andra länder är de också galna…
Shandy = öl + sprite i engelsk tappning
Calimocho = röd vin + coca cola i spansk tappning
Katemba = röd vin + coca cola i israelsk tappning
Men vad heter kolsyrad mjölk?
Hur var det nu igen? Bäst att repetera.
Crème caramel är samma sak som brylépudding (smält socker i formen och så stjälps den upp). Det får 425 000 träffar på google.Crème brûlée är alla krogars, Amelies och googles favoritvariant med sin knackiga skorpa och sina 1 200 000 träffar. Lena äter crème brûlée på Heaven 23.
Nu är det jul. Det räcker med att lyfta blicken och titta omkring på kontoret för att bli övertygad. Korgen med julöl, påsen med julmust, julknäckerundeln, recepthäften om glöggädelost – alla skvallrar de om julens ankomst i media. Paketen kommer att fortsätta strömma in, och planerar just du att skicka mig något så har jag några tips:
1. Kryddnejlikor är sköra. Därför lämpar de sig väldigt illa att skicka i ett vanligt kuvert, såvida det inte var tänkt att jag skulle få skrivbordet fullt med smulor.
Tips: Stjärnanis är något hårdare och fortfarande lite julhippt.
2. Skumtomtar är gott, men förpackas de i vakuum blir de till en enda stor gröt.
3. Ischoklad är trevligt, men kräver kyla. Efter posthantering förflyttar sig innehållet lätt från formarna till receptbroschyrens omslag.
4. Skicka inga söta smakprover så att det kommer fram på fredagseftermiddagen. Risken är att de konsumeras innan minsta omdöme hinner fällas.
God mediejul på er!
Pepparkakor är inte heller bra att skicka i posten!
”Krav-märkningen innebär att sillen fiskas i bestånd som KRAV har bedömt klarar sig långsiktigt. För att säkerställa att fisken tas från dessa bestånd ställs krav på spårbarhet. Vidare ställs miljökrav på båtar, fiskemetoder och redskap. Maskorna i näten ska t ex vara tillräckligt stora för att släppa igenom småfisk. När det gäller en färdig produkt som Abbas senapssill ställs även miljökrav på övriga ingredienser och på tillverkningen.”
För oss vanliga konsumenter finns senapssill. Har du grossistkort kan du också komma över dillsillen. Och jag gillar ju alla matnamn som rimmar.
Läste just på Elins blogg att hon skulle vara på Inferno i kväll. Så nu smiter jag också dit. Länge leve kunskapssamhället!