Morr, wordpress vägrar plötsligt att låta mig rotera på bilder. Den är övertygad om att detta är en breddare. Det är det inte!
Nå, den glada nyheten är att jag varit på DagLivs vid Fridhemsplan och där fann jag en förtjusande ismaskin. Ibland behöver jag ju fylla bakkaret med is och då räcker inte riktigt produktionen i isfacket och här tycks man kunna köpa så mycket man har råd med. Nice!
Jag älskar att chokladfabrikanterna har nåtts av insikten att salt är bästa kryddan. Socker i all ära, men utan en tillräcklig touch salt blir smaken fadd, det märkte jag senaste på bullarna jag bakade framför Morden i Midsummer igår.
Chokladsorterna med havssalt är bra. Riktigt bra är Lindt (och det brukar det märket inte vara) och halvbra är Anthon Berg. Deras saltsmak är mesigare, deras choklad ljusare och det hela är uppblandat med flagad mandel. Ok, men inte riktigt bra.
Allra lyckligast är jag över Marabous kombination av karameliserade mandlar och salt. De andra två smakerna i Marabouserien är valnötter/toffe samt hallon. Båda är översöta och inte alls lika bra.
Men varför ser det i så fall nästa alltid ut så här i livsmedelsaffärerna jag besöker? Hur svårt ska det vara att tillhandlahålla det beroendeframkallande lilla paket?
David brukar insistera på att det hamnar ekologiska ägg i matvarukorgen och visst håller jag men honom, men det svider att betala 24 kronor för ett sexpack. Åtminstone om man gillar att laga och baka äggstinna rätter.
Just nu firar vi midsommar hos Johanna och Marek nere i Skåne. Som så många skåningar har de lyckan av att vara omgivna av bönder (och kulturdyrkande stockholmare) och längst ut på vägen finns äggakungen. Han må inte ge sina [kyllingar] ekologiskt foder, men de får vandra ute i en stor och redig bur och han har en massa olika raser som ger olika nyanser på äggen: ärggröna, cremevita och ljusbruna. 1,50 styck ska han ha för dem. Synnerligen trevligt!
Att det säljs påskmust kring påsk har jag egentligen aldrig ifrågasatt. Mer must till mig, liksom.
Men i år finns det såväl påskvört som påskskinka i butiken. Hur tänkte ni då handeln?
“Brödställningen är gjord av torskskrov”
Att vara föräldraledig är lite som att vara pensionär. Plötsligt finns det mer tid och mindre pengar än vanligt, fast stryk det där med att man har mer tid som pensionär. Åtminstone mina föräldrar tycks mer uppbokade än någonsin sen de pensionerades.
Nå, jag har börjat vandra Hornstulls gator upp och ner med barnvagn. Det får Benjamin att somna och mina benmuskler att vakna till liv. Då och då passerar vi en livsmedelsaffär och då kan man ju likväl gå in och handla. En barnvagn är ju egentligen bara en förklädd dramaten.
Men nu när jag börjat frekventera andra affärer än Matrebellernas Högalidshallen chockas jag av prisskillnader och utbud. På Högalidshallen kostar blöjpaketet 53 kronor, en kilometer bort på Prisextra kostar det 29 kronor. Å andra sidan kostar avokadon 8.90 på Prisextra och de tar 5 för 10 kr på Högalidshallen.
Nu ska jag bara komma över att Prisextra har ett stort utbud av Siaglass, men valt att bara ta in en av Sias alla Krav-märkta glassar. Vill jag ha ekologisk vaniljglass får jag vandra vidare till Coop vid Zinkensdamm som har strålande utbud inom eko. Det kan bli ganska långa promenader innan kyl och skafferi kan fyllas.
Fotot tagit av begåvade Paulina Westerlind för Prisextra.
Vågade mig ut på utflykt till en annan del av Söder idag, mina gamla kvarter vid Nytorget.
Det finns nästan fånigt många dyra ekologiska små matbutiker i området numera. Passade på att köpa brödet “Nytorget” på den nya Saluhallen.
Dags för en Söderduell, är Knivsöder bättre än SoFo eller borde jag aldrig ga flyttat?
Matbutiker
SoFo: Cajsa Warg, Bondens butik, Aubergine etnolivs, Good Store och sprillans ny saluhall med ostronbar. Dyrt, gott och lyxigt!
Hornstull: stor Vi-butik med bra köttutbud och Pensionärsvänliga Matrebellerna med löjligt bra och billig frukt- och gröntdisk och sidfläsk och rotmos som stapelvara.
Rejält och prisvärt!
Bröd
SoFo: Gunnarssons valnötslimpa och något nytt dyrt surdegsbageri jag aldrig besökt.
Lätt att ruinera sig.
Hornstull: Tre rågbröd för 65:- i bageriet i tunnelbanetunneln. Pock köper in bröd från Lux på lördagarna. Italienaren runt hörnet som säljer vitt och ugnsvarmt bröd om man hinner dit innan sju på morgonen.
Bra spridning mellan lyx och budget om man kan passa tiderna.
Oj, nu behöver jag äta. Postningen får kompletteras en annan dag eller kanske i natt.
Tillhör du de många som önskar att du var hemma pingst så att du kunde storhandla primörer ute hos Wermfood i Årsta? Nu finns det en ny chans. Jens och Lena öppnar portarna till sitt häftiga rotfruktslager och du får handla bra (och billigt) för som mycket som du orkar bära hem. Temat är kål: glansig rödkål, krullig grönkål, himlastormande vacker savoykål och ett överflöd av vitkål.
När: 5/12 10.00-13.00
Var: Wermfood AB, Partihandlarvägen 50, 120 44 ÅRSTA
Hur: Kliv runt i kylan i grönsakslagret och plocka på dig grönsaker. Betala kontant. Behåll vinterjacka på, rotfrukter tycker om när det är kallt och fuktigt.
Vad: Utöver en massa kål kan du hitta nya potatisfavoriter. Det finnas annan potatis än King Edward! Bunkra även upp med kålrot, jordärtskockor, riktigt god rödlök, som vuxit i skuggan av Turning Torso i Vellinge, några kartonger clementiner, vitlav(!) från havsbandet, plockad strax söder om Runmarö i Stockholms skärgård, rödbetor och svenska äpplen.
Ska jag dit? Nä, eller kanske, det beror helt på när det här barnet bestämmer sig för att födas. Men om det väntar några dagar till kan det få i sig desto fler clemintiner via mig. Win win!
Hungrig: Wermfood bjuder på några goda sillbitar från Långbro Värdshus, en skinkskiva från Nibble Gård samt gott Roslagsknäcke med en lagrad cheddar.
OSA: lena.franzen@wermfood.se eller 08-50100306om du vill komma.
Rotfrukter i myckenhet luktar fantastiskt. Som en söt trygg höstdag.
Bild från Wermfoods lastbrygga.
Jag vill se fler skyltar som den här i livsmedelsbutiker.
Den här fanns på Hjertbergs i Lidköping som dessutom har en hel avdelning i butiken med ekologiskt och Rättvisemärkt.
Hello Zeunerts! ICA Globen räddar blivande moders smaklökar. Nygårda åkte ur och Zeunerts åkte in och kompletterades med torkad mango från kvinnokooperativ i Burkina Faso.
Klart jag lyssnar på tips från vänner i Västerås om att komplettera med fast föda. (se Facebook)
Gås, äpplen och spettekaka! Allt arrangerat i en liten hög på ICA i Globen. Dock inga literflepackningar med blod, men man ska vara glad i det lilla. Själv har jag beställt en drygt femkilos ekologiskt uppfödd gås från Lulles i Söderhallarna och äpplena till äpplekakan kommer från föräldrahemmet, så jag stödde inte ICAs skånska initiativ ekonomiskt just idag.
Deras hylla med schampo är trevligt Weleda-tyngd. Och få produkter sammanknippas med fånig tv-reklam.
Smörhyllan hos Cajsa innehåller mer än bara Arla.
Köper man köttfärs här mals den på beställning.
Men varför säljer de rivna morötter? Till det priset?
Foto från sajten End of the Line.
Mmm… så var en och en halv timme välgjord fiskdokumentär över. Mycket visste jag redan, som hur frusterande det var för 40 000 fiskare i New Foundland när de fick sluta fiska torsk över natt efter ett akut fiskestopp. De kunde inte längre försörja sina familjer eftersom de fiskat slut på torsken.
Samma försörjningsproblem har fiskarna i Senegal på Afrikas västkust. De har inte själva, med sina ganska primitiva fiskebåtar, fiskat ut haven. Däremot har deras ledare sålt ut fiskerättigheter till i-länder som skickar flytande fiskindustrier som fullkomligt suger upp all fisk från havet.
EU har fortfarande problem att begränsa fiskekvoterna eftersom fiskeindustrin är en stark maktfaktor som inte vill minska sina inkomster genom att fiska mindre.
Och odlad fisk är inte lösningen eftersom den föds upp på vild fisk. För varje kilo odlad lax går det åt fem kilo sill/sardiner/strömming/sil eller annan småfisk som blir till fiskmjöl. Och visst vore deg bättre om vi åt upp småfisken direkt istället, fast små fiskar har ju förstås små vassa ben.
Det smaskigaste i filmen enligt mig är att (enligt filmen) Mitsubishi köper upp 60% av världens fiskade blåfenade tonfisk. I dagsläget fryser de ner mycket av fisken och filmens teori är att de håller på tonfisken för att kunna sälja den till otroligt höga priser den dag den blåfenade tonfisken är utfiskad.
Vad ska man göra åt läget, enligt filmen?
1) Fråga alltid vad fisken kommer ifrån. Välj fisk utifrån WWFs rekommendationer eller MFS-märkta (även om de ofta kommer från motsatt sida världen)
2) Påverka politiker för att minska risken att haven blir utfiskade.
3) Stöd införandet av marina havsparker där fiskar kan reproducera i fred. I nuläget fiskas det i 99% av världens hav.
Nu finns Mats-Erics böcker på norska så nu kan även norrmännen uppfostras att ta med sig läsglasögonen när de handlar mat för att kunna avläsa innehållsförteckningen på livsmedel.
